Jessica

Strax efter kl 13 kom Johanna och hämtade oss för en tripp till Sveg. Det blev många mil, ett möte, en middag på Sibylla och sedan hem igen. Resan var värd mödan och Minnah trivdes i Johannas sällskap. Vi kom hem för en liten stund sedan... Minnah sover och jag är på god väg....

Jag och Minnah pysslade på mest hela dagen hemma. Vi for iväg och köpte höstblommor som Minnah fick bestämma ganska mycket själv.

Igår bjöd vi in Minnahs pappa på middag. Behöver jag säga att hon var helt speedad?? Hon trivdes verkligen och vi skulle leka hela tiden.

Tillbaka till det som jag har hållt för mig själv... I måndagskväll gjorde jag slut med en era på 23år. Mitt längsta förhållande är nu över. Min saknad är stor och mitt humör är svajigt som fan. Det känns tomt och ensamt, samtidigt som en lättnad... Du är saknad kära pall mall!

Japp, jag chockar mig själv och min omgivning med att sluta röka. Anledning? Nu när jag har varit sjuk så har jag haft ett jäkla tryck över bröstet, det är fan inte skönt och jag vill inte vara med om det igen.

Det går bra, lättare än vad jag trodde men kvällarna är jäkliga... Jag har tagit en halv cigg någon kväll för att få ner hornen och pulsen lite och jag känner ingen skuld för det. Vill jag ta en cigg för att kunna somna så gör jag det och det är mitt beslut. Om det skulle vara en cigg om dagen så är det fortfarande grymt mycket bättre än minst 20...

Nu har jag ingen ork kvar så jag bäddar nog ner mig bredvid mitt lilla hjärta.

Jaha... Nu då? Jag hade tänkt att "outa" en sak men jag håller på det någon dag till innan det blir helt officiellt. Nej syrran, det är ingen idé att fråga! Det här tar vi i min takt och det kommer när jag känner mig redo för det.

Två dagar kvar innan jag får träffa mini mee... Fan vad jag längtar.

Nu är det dags att sova. Jag kommer att somna med ett leende eftersom jag vet att syrra, mamma och moster är så jäkla nyfiken nu! Själv suger jag på karamellen lite längre *smack smack smack* 

Mitt tåg mot Stockholm avgick 20 minuter sent... Att jag alltid måste ta tåget som går 06:04 för att hinna fram. Väl på tåget så åt jag lite frukost innan jag fick gamnacke och sov till Söderhamn. Där väcktes jag av att jag hängde över halva andra sätet som ett redlöst fyllo. Tur att det var tomt... Otur att det stog en skapligt fin kille i gången och ville sitta där.... Gulligt första intryck han fick av sin resegranne, yeyh!!! 

När vi passerade Gävle så såg jag till min förvåning att det snöade ute!! Ganska mysigt.

Här i Åkersberga är det kallt. Jag skulle lätt kunna tänka mig att sova med strumpor och fingervantar!

Nu är det dags att ta igen lite av nattens sömn så det är lika bra att slinka in under täcket och sova sött... 

Kom hem efter jobbet. Insåg att det är jäkligt kallt inne i min lägenhet. Trött som attan och orken för matlagning är borta. Bilen är på verkstad så jag tar mig ingenstans... Får man gå och sova då?

Idag är det en riktigt orkeslös dag och jag känner verkligen inte för nått, bara trycka ner mig i soffan och räkna fårskallar. Med tanke på att det finns bra många så lär jag vara sysselsatt hela kvällen.

Med andra ord så känner jag inte mig positiv idag... Det är för kallt helt enkelt... Och för tråkigt... Och för trött ... Och för ensamt... Och för att jag saknar min mini me... Och för att jag måste packa... Och för att jag är hungrig... 

Igårkväll fastnade jag i två filmer så jag var uppe halva natten och vaknade nu... Skönt att inte ha någon tid att passa på fm. Mitt arbetspass börjar på eftermiddagen så jag passar på att ligga kvar i sängen en stund till. Det är nu jag skulle uppskatta att nån hottie vandrar i med frukost på sängen!

I veckan fick jag se smålöss på Minnahs huvud, jag gillar verkligen inte terminsstart och smittosäsongen som det medför... Fy vad äckligt!!! Nu är jag och lillen avlusad men jag tycker att det kliar överallt.

Att vara singel kan vara väldigt skönt, jag får ensamtid och funderar mycket. Jag behöver inte ta hänsyn till någon när jag jobbar mycket på de veckor jag är barnledig. Jag behöver vara ensam ett tag för att få ordning på mig själv igen.

Samtidigt känns det väldigt ensamt. Det finns ingen famn att krypa tätt intill, ingen att känna sig älskad av, inget vardagsmys, ingen trygghet. 

Tänk vad skönt det skulle vara att gå på restaurang, dela på en flaska vin och sitta och surra... Istället för ensamheten vid köksbordet.

Tänk vad skönt det skulle vara och krypa ner i soffan med sällskap... Istället för ensamhetens gap.

Men visst är det skönt med tysthetens ensamhet... 

Signe har blivit duktig att spela fotboll och hela hennes lag kämpade på bra, men tyvärr höll det inte ända fram till vinst. 

Nu är det dags att krypa ner i sängen även för mig.. Finns det något som är mer underbart än att mysa till sig bredvid sin älskade dotter och somna till hennes andetag? Nej det gör det inte!

I morgon är det en viktig dag för vårt land... Vad ni än gör, glöm inte att rösta!!!! Tjusningen med demokrati är ju att vi alla får vara med att välja. Det är vår skyldighet och rättighet att göra våra röster hörda.

Vi har haft en rolig dag med mycket skratt. Kvällen tillbringade vi med Anneli och hennes barn. Vi slog på stort och gjorde ett rejält fredagsmys...

Det har varit händelserika dagar.. I fredags var det dags för aw med jobbet. Minnah sov hos sin farmor och farfar och jag hade tänkt mig en rolig kväll ute.  På förkvällen kände jag att jag började att må konstigt, jag blev hängig och frysen... Vaknade på lördag och funderade på vem fasen som hade kört över mig medans jag sov. Inte bakis bara sjuk... Mitt i elendet kom jag på att jag och en vän var på big boy och jag kunde inte äta så jag tog med mig burgaren hem!! 

Jag och Minnah skulle sova hos syrran och vara barnvakt. Minnah hade längtat i evigheter och äntligen var dagen här! Det var riktigt trevligt även fast jag mådde pyton. Barnen lekte som tokar och vi hann med lite lördagsmys innan det var dags för sängen.

Igår var jag till doktorn. Diagnos: troligast lunginflammation, hon kunde inte lyssna riktigt på andningen eftersom jag inte kunde ta djupa andetag.det var bara att göra plats till en ny laddning medicin och inse att träningen försvann långt bort. Fjärde veckan som jag är sjuk... Alltså det är fasen inte ens roligt nånstans. Plånboken står som en gäddkäft pga alla läkarbesök och mediciner... Orken är helt borta i kroppen... Orken till ett bra humör börjar tyna... Känslan av att ha en tung jäkla bröstkorg är pissig...

Ja vad säger man...

I går åkte Britten hem till storstan och jag måste säga att det blev otroligt tyst hemma. Bra eller dåligt? Nja jag vet inte, det var ju ganska skönt med lite surr på kvällarna samtidigt som det var mysigt att krypa upp i soffhörnet med myskläder på sig i gårkväll.

Två mornar har jag och Minnah börjat tidigt. Inga problem, hon har vaknat innan jag har tänkt att väcka henne. Idag hade vi vanlig kontorstid och då var vi mer död än levande... skumt det där.

 

Det är fasen inte lätta med klädval den här årsiden... korta eller långa byxor, öppen tå eller stängd tå på skorna, lång kjol eller kort kjol, kort ärm eller lång ärm? Fasen vilket i:lands problem jag har!

 

Nästa vecka har jag gett mig fasen på att jag är frisk och ska sätta igång med träningen. Nu är det färdigt med lata och onyttiga dagar. Tänkte dra med mig syrran på ett pass runt västmarken så att jag får slita riktigt!