Jessica

Efter några få timmar sömn den här helgen så bar det äntligen av mot fjällvärlden. Som vanligt försov jag mej lite så det var bara att kasta sig ur sängen för att stressa som en tok. Men när jag äntligen är på vägen och får känna att jag är ledig i en hel vecka, så kan jag inte låta bli att le för mig själv. Det ska bli en underbar vecka med härliga människor runt mig. Eftersom att jag valde att ta egen bil så passade jag på att hälsa på i en liten stuga i vemdalen. Det var nog den största anledningen till att jag åkte ensam, jo jag ska åka hem en dag innan mitt sällskap oxå, men jag hade kunnat åka med några. Men ibland känns det som att det kan löna sig att ha tråkigt några mil. Jag var otroligt rastlös och det var väldigt långtråkigt i hela bilfärden. Mitt röksug slog till med storm, idag är det 2 veckor sedan som jag slutade och hittills går det bra men nu fick jag verkligen kämpa, jag knaprade en ask läkerol och ett antal tuggummin så till slut gick det över.
När jag väl kom till vemdalen så blev jag glad och röksuget försvann. Jag träffade en kollega och hennes familj samt anledningen till att jag stannade, den trevliga mannen och hans son. Han är otroligt trevlig och omtänksam, men jag såg en ny sida av honom idag. Han har bra humor oxå. Det är tre väldigt bra egenskaper tycker jag. När jag var där så erbjöd han att jag fick låna med mig hans skoter, jag blev chockad och visste inte riktigt vad jag skulle svara, men det slutade med att jag och en väldigt stor släpvagn åkte vidare upp till hamra.

Jag har kommit på mig själv att jag ofta tänker på den trevliga mannen...



En utråkad tjej själv i en bil på väg mot fjällen....