Jessica

Det var en vinterdag då jag och mina vänner var i skönviksbacken och åkte slalom. Där var det en killgäng som gärna ville visa oss tjejer att dom var lite läckra. Där fanns en kille som var gängets clown. Han fick en stav i ögonbrynet och han märkte inte att det rann blod därifrån. Jag fastnade för honom ganska omgående. Det var nog hans spontanitet och rådjursögon som gjorde sitt.
Han är den enda som har vågat att trotsa min pappa väldigt ofta. Jämt när dom var i verkstaden så kom pappa upp till huset... "Det är bara massa jävla fuskmek" efter kom Jens och skrattade. Det var alltid samma visa, först med epan och sedan med hans bilar.
Han gillade att retas och sjuka sig med allt och alla. När Mc donalds öppnade här i stan så ville inte jag äta där, men då lyckades han säga att alla strips var lika lång. Dum som jag var så gick jag på det och när vi satt där och jag fick mina strips såg jag förvånat på dom... Gissa hur mycket han skrattade!
Jag kan egentligen skriva hur mycket som helst om våra år tillsammans. Det var en rolig och galen tid. Vi var faktiskt till och med förlovad.
Vi var ilag i många år, faktiskt mitt längsta förhållande. Men eftersom vi var ganska unga när vi träffades så växte vi ifrån varandra efter en tid.

Idag är han en gift 4barnsfar som fortfarande är lika sjuk. Jag unnar han allt gott i livet för det är han värd.

Vad tog jag med mig ifrån förhållandet? Att man alltid skall vara sig själv i ett förhållande, det är viktigt att kunna skratta och ha roligt tillsammans och att livet inte är svart eller vitt. Va mer spontan i livet!!!