Nyvaken

Usch vad jag inte gillar att jobba nätter. Lade mig 06:30 och vakande klockan 11:00... jag kan inte sova och jag kan inte somna om när jag vaknar. Konstig sömn och det känns som att jag inte har sovit alls, men det är bara att bita ihop. Idag vankas det birsta, inköp av tapetsaker, middag hos mamma och sedan rivning av tapeter hemma hos mr A. Ikväll är jag laddad för robinsonfinalen. Spännande!!! Egentligen vet jag inte vem som jag tycker är den mest värdiga vinnaren. Förut tyckte jag Jimmy men jag tror att jag har ångrat mig lite.

På senaste tiden så har jag kännt en liten längtan efter att gå ut och slå klackarna i taket med mina vänner. Det var en evighet sedan jag var ut med mina vänner och hittade på bus. Mr A har varit ute några gånger och luftat sig och då känner jag mig avis när jag sitter på jobbet och har tråkigt. Jag väntar nog tills Pelle fyller år och ha sin fest i slutet av februari. Då kanske jag kan få med mig det lilla äcklet i specksta oxå!? Hon behöver oxå lufta sig lite, men det blir jämt något galet när vi är ute tillsammans.... men vi har aldrig tråkigt :-)

Jag har inte träffat mr A på några dagar så det ska bli skönt att packa väskan och vara inneboende i stan några dagar. Han är en mysig filur den där långdrulen.....

Fredagsmys på jobbet??

Att vakna klockan 08:00 och vara pigg när man skall jobba natt är ingen höjdare. En positiv sak var att jag har hunnit med mycket. Jag hann att rensa lite i förrådet och garderoben plus lite annat. Mitt på dagen så fick jag besök av Pelle som har varit borta i 3 veckor. Gissa hur glad Hobbe blev!!! Det var trevligt att träffa honom igen... Det känns som att det var så länge sedan.
Vi packade hela min bil full med skräp och åkte till tippen. Det känns skönt att få bort lite onödigt som bara ligger och dräller. Det gäller ju att passa på när det kommer muskler på besök. Stackars mr A har gjort illa revbenet igen så jag vill inte be honom att lyfta tunga saker som tex en klumpig tjocktv.

Nu har jag sovit några timmar och snart vankas det jobb. Jag känner mig inte alls laddad eftersom att jag måste stiga upp tidigt i morgon. Jag känner mig inte laddad att jobba helgnätter över huvudtaget för efter nio år så blir man otroligt less på det. Fulla människor som inte vet vart de är och alltid samma gamla dåliga skämt. Nä herre jäklar vad jag vill slippa det. Tur att jag har mysiga kollegor som lyfter upp det trevliga.

Ikväll blir det fredagsmys med kollegor och Hobbe

Min dag

Dagen började med riktigt kroppsarbete. Jag skottade fram både min och mr A:s bil. Båda såg ut som en varsin snödriva och jag fick geléarmar. Fasen vad jobbigt det var men det känns bra efteråt att man har rört lite på sig.

När jag var på väg för att vara barnvakt så var det naturligtvis stopp pga olycka, men efter en stund så lättade köerna.
Jag älskar verkligen mina gudbarn.... alla tre... Idag var jag barnvakt åt Ebba och Amanda. När vi satt vid bordet och klippte bilder så tittade Ebba ut och sa: "Nu snöar det ända till månen" Hon är ju för gullig. Det är alltid så härligt att sitta barnvakt. Jag lär mig alltid nya saker om barn och jag blir lika glatt överraskad varje gång. Visst får jag mycket tankar men det lämnar jag kvar innombords ett tag.... eller tills jag pratar med Anneli sedan. Jag känner att jag måste prata av mig lite om mina alla funderingar som bubblar inom mig. Det var ganska länge sedan som jag hade så här många funderingar... vissa är frustrerande...jobbiga och vissa bra. Men jag känner att jag inte vill dela dessa här pga vissa omständigheter. Kanske har jag varit lite för privat här? Eller?

Snööö

Jag vet inte om det är jag som är lite småtokig men jag myser lite när det är ett sånt här väder ute. Nog för att det är jobbigt att plömsa omkring i snön med Hobbe, köra bil när man inte ser något och skotta sig fram... men... DET ÄR VINTER!!!! Såna här väder följer väll med den mysiga vintern som en liten kappsäck. Alla bär på en kappsäck med sina saker i, vart man än kommer i livet. Detsamma gäller väll vintern? Hur skulle det se ut med bara fint väder? Lite tråkigt.

Idag besiktade jag min bil. Jag var lite ororlig för att den inte skulle gå igenom. In kommer jag rullande med en liten iglo, killen skrattade och log. Jag log tillbaka och såg lite sådär oskyldig som man kan se ut när man vill smöra för någon. " Jo, du vet" började jag.. " Det är lite fel på bilen men jag har inte fått nån tid för lagning än och jag vet inte riktigt hur man gör...." "Ingen fara, det ordnar sig" fick jag till svar. Bilen gick igenom utan problem. Inga konstigheter!! Ibland är det bra att vara tjej på såna ställen.

Jag har sovt i stan hos mr A hela veckan och det känns så mysigt. Jag gillar verkligen hans sällskap. Hobbe börjar att känna sig som en stadshund tror jag, han strosar omkring här och trycker ner nosen i varje gula snödriva. Sedan går han vidare och bara ser snygg ut.

Jag har varit och lunchat med Anneli idag och sedan gick vi på en liten shoppingrunda. Jag måste bara säga att jag är såååååå stolt över mig själv. Fan vad jag var duktig idag! Som de flesta vet så är jag ganska oekonomisk. Jag letade efter ett par skor. Hittade ett par för 600kr som var jätte snygga men sedan såg jag ett par som kostade 1038kr... dom var så underbar och jag ville inte ta av mig de vackra sakerna. De var precis som att dom viskade mitt namn och bara ville följa med hem. Ledsamt tog jag av mig mina älsklingar och gick tillbaka till dom som var billigare, men där hittade jag ett par nya.... på reahyllan! 150kr kostade de så jag snabbade mig till kassan och betalade, sedan ville jag snabbt ifrån shoppingen innan mina ben skulle springa och köpa de andra också.

Nu ska jag bege mig ner till stan igen och hämta mr A. Han ska inte behöva gå hem i det här vädret, han har bara tennisskor på sig...

Hobbes kupp hos...

... sin mormor!!!

Här får man inte ligga i sängen, man får inte mysa så mycket i soffan heller. Mormor gillar att ha rent och det tycker inte hon att jag är. Hon skämmer bort mig med alla godsaker men jag får inte mysa i soffan på kvällen och jag får inte heller ligga sked när vi ska sova. Oftas så sitter jag på golvet och tigger när vi skall äta eftersom att jag vet att jag får godsaker, men jag skulle vilja vara en i familjen ibland, som ett riktigt barnbarn. Mormor gillar inte heller när jag är blöt för hon tycker att jag luktar illa då, men jag tycker själv att jag ser charmig ut.

Nu har jag tagit tillfälle i akt att prova alla dessa förbjudna saker medans mormor och Svenne är borta. I början tvekade jag lite.... tills jag insåg hur skoj det var!!


Soffan var riktigt mysig i vardagsrummet

Gillestugan fungerar fint också....

mormors säng är ju underbar! Här skall jag vila fler gånger...

Så här vill jag sitta när vi ska äta!

Det här var ju inte så skoj....

Äntligen ren

Undra vart mormors morgonrock är?

Nu är det dags att vila lite innan hemfärd...

Jag tror att mormor fortfarande tycker att jag är oemotståndlig och att hon älskar mig...


Kram

Hobbe


Avkopplande helg

Jag kom på att jag har varit dålig på att ladda upp lite bilder här på slutet. Det skall bli ändring på det för nu har jag laddat batteriet till kameran, nu ligger alla i min omgivning risigt till!

I fredags var det fredagsmys med Hobbe och mr A. Det blev tacos och lets dance.... mysigt värre. På lördagen var vi riktigt slöa och gjorde inte ett vettigt handtag på hela dagen. Vi bara skräpade omkring och umgicks.
På kvällen bar det av till syrran för att vara barnvakt. Riktigt mysigt. Vi lekte, målade, kikade på tv och åt massor av onyttigheter.... Jag tänkte att vi skulle hitta på lite bus men jag orkade inte att komma på något så vi var snälla. Det är trevligt att Umgås med Signe utan att hennes föräldrar är med. Hon är en mysig liten tjej och hon är väldigt lättsam att vara med. Jag hoppas att det kommer mer tillfällen då PRO (syrran & Nicke) ska ut och roa sig så att jag får chansen igen. Men jag har stora konkurrenter på den biten. Signes mormor och Signes farmor vill ju också umgås med henne.
Här kommer det lite bilder av gårdagen:



Min systerdotter Signe poserar

mr A och Hobbe

Närbilder på lite godsaker!

Hobbe blir lite trött av att vara barnvakt

Hobbes tjej Onschi... undra vad hon funderar på?

Idag spelar mr A match i Sollefteå. Jag hoppas att hans kropp håller och att de vinner.

Imorgon skall jag och Hobbe göra en rolig kupp för att reta en människa i min närhet lite! Hihi! det skall bli så skoj. Jag lovar att bilder kommer att bli upplagda i morgon för det är nämligen här som människan får reda på det! Jag vet att denne följer min blogg.

En vanlig torsdag

Idag hade jag en trevlig dag på mitt arbete. Skratt och lättsamheter! Jo, vi jobbade ju också såklart..

Min bil är som ett flipperspel, jag måste ringa mekTomas igen för nu har airbagslampan börjat att blinka oxå. Suck. Gör bilen så här bara för att jag skall besikta den nästa vecka? Som vanligt så har Hasse dygnet-runt-jour-till-Jessie. Jag ringer alltid honom så fort det är något med bilen. Idag fick jag höra att jag måste ha på mig bältet jämt, annars kan jag få mina cigg i hjärnan om jag krockar. Han brukar aldrig vara allvarlig den lilla bläckfisken men idag lät han faktiskt omtänksam.

Cigg... fasen vad dålig jag tycker att jag är som inte kunde hålla tillbaka röksuget, men det blev liksom för mycket. Jag måste ta tag i detta igen snart men det är ju så jäkla svårt. Jag är fast besluten om att jag ska lyckas. Mr A röker inte och han skall inte behöva ha en illaluktande flickvän plus att jag måste tänka på hälsan, jag har ju hört att det är farligt att röka :-)

Jag längtar tills i morgon när jag får träffa min underbara mr A igen, vi har inte träffats på flera dagar och det är jätte trist. Jag saknar honom mycket. Imorgon blir det fredagsmys och övernattning i stan.

Hur skall det vara?

Idag har jag varit riktigt trött och less. det var en jobbig dag på jobbet och kvällen blev inte så mycket bättre.
Ibland kanske man hoppas på för mycket.
Hur skall man planera sitt liv? Hur skall man göra för att få ut det bästa? Det mesta är en prioriteringsfråga, vad man vill prioritera i sin vardag. Vad vill man helst göra? Hur ska man lägga upp saker så att inget blir åtsidosatt? Hur mycket skall man engagera sig i jobbet? Jag är ju bara anställd, så det känns som att jag inte behöver ta på mig så mycket att mitt privatliv blir lidande. Kanske är det dags att söka nytt arbete? Ett som jag kan arbeta mig framåt i, just nu trampar jag på samma ställe..
Ska jag börja att resa på kurser igen? Fast då blir jag borta veckovis... men jag verkar ha mycket dötid framöver...

Hur skall det vara?

Hur skall man prioritera?

Buggkurs någon?

Skall vi börja att boxas Anneli? Någonting som vi kan avreagera oss på iallafall... förslag?


Åsa Sandell


Laddad

Igår var jag till vårdcentralen. Där konstaterade doktorn att jag har halsfluss eller halsböld. Provsvaret kommer förhoppningsvis i morgon. Hon blev lite brydd på primärvårdsjouren eftersom att jag fick en fem dagarskur till min öroninflamation och halsfluss, vilket är fem dagar för lite. Nu har jag fått en ny kur på tio dagar. Som tur är så äter mr A fortfarande sin tiodagars kur så jag har inte smittat honom. Nu är jag laddad för att bli frisk igen så att jag kan göra någon nytta. Jag blir så otroligt rastlös när jag inte har någon ork.
I går började min kamp mot vikten. Jag måste ha ganska små delmål för annars känns det så jobbigt. Jag har bestämt att jag ska gå ner fem kilo. Tyvärr så kan jag inte börja med träningen eftersom att jag inte är frisk men maten har jag börjat med. Ingen cola.. ingen snabbmat... till frukost blir det en jordgubsdrink med proteiner och fibrer. På helgerna får jag fuska lite. Det här kommer att bli superb! Just nu känner jag mig som en heffaklump men bara av tanken att kämpa och bli finare gör mig laddad. Jag ska lyckas!

I gårkväll var det första gången i mitt liv som jag såg nästan hela idrottsgalan. Det var en ganska trevlig tillställning men som vanligt så fick mr A svara på frågorna: "Vem är det?" "Vad spelar han?" osv.

Ikväll ska mr A träna för första gången efter att han gjorde illa revbenet. Jag hoppas att kroppen håller för honom. Stackars långdrul som har haft ont och inte kunnat träna.
Jag har fortfarande inte varit och kikat på någon match men bara han är på planen igen så ska jag gå på några matcher. Det ska bli spännande för jag vet att han är duktig.


Småless

Lördagen var jättetrevlig. Vi var på Saffran och åt och gick sedan till en av staden pubar för en drink och lite trevligt surr. Under dagen och kvällen så kände jag att min hals började att ömma igen. Jag och mr A var hemma strax före 24:00. När klockan var strax efter 02:00 så vaknade jag av att min tunga brännde, jag kände en stor knöl i halsen och jag kände mig helt matt i kroppen. Jag var vaken i närmare två timmar för det gick inte att sova. Efter en stund så började det att snurra i mitt huvud och jag fick kämpa för att ta mig till sängen utan att svimma. Det var riktigt läskigt. Tillslut så lyckades jag att sova några timmar men hela söndagen kände jag mig yr och konstig i halsen.
I natt fick jag sova hela natten men halsen är fortfarande helknepig och jag är helt slut i kroppen. Nu väntar jag på att vårdcentralen skall ringa så att jag får någon rätsida på detta. Jag har ju varit hemma ifrån jobbet en vecka för att varit sjuk, jag kan väll inte ha fått tillbaka allt? Det skulle vara pinsamt att ringa jobbet och berätta att jag är sjuk igen. Jag kämpar nog med att åka till jobbet ändå idag även fast jag vet att jag kommer att må pyton, men vad skall jag annars göra?

Jag är småless på att vara sjuk nu. Vill vara frisk som en nötkärna

besökslördag

Idag blev det en solning, när jag har varit sjuk så känner jag mig som en salami. Prickig i hela ansiktet. Efter en behövlig solning så kände jag ett litet behov av att träffa folk så det bar iväg till lilla familjen för en snabb visit. Lilla gulliga Ebba frågade varför jag skulle på restaurang utan henne idag. Hon är ju för charmig. Efter en liten förklaring så godtog hon mitt svar men jag lovade att hon skulle få följa med nästa gång.
Sedan var det dag at besöka mitt tredje gudbarn. Jag gjorde en lysande entré hos syrran. Smög in i hallen och hoppade fram i köket där syrran, mamma och min moster satt. Jag skulle kunna betala för att se deras miner igen när jag kom inhoppande och ropade " Mohaaaaa"....syrran har fortfarande bra röst.
Jag spelade en repa på Signes tettarr (gitarr) och sjöng, men hon tog av mig den igen.... undra om hon inte gillade det hon hörde... Hon var noga med att berätta att hon fick tettarren av mig, mr A och Hobbe.... dockebarnet. Efter ett besök där så var det bara att beg sig hem för att lufta Hobbe, Försöka få någon ordning på mitt utseende och ladda för en middag med mr A och hans föräldrar.

Det har varit en trevlig dag och jag tror att kvällen blir minst lika trevlig


fredag

I morse när jag skjutsade mr A till sitt arbete så passade jag på att inta en frukost med min mamma. Hon hade inte handlat eftersom att det vankas utomlands om några dagar... nähä tänkte jag och funderade på hur hon ändå kunde fylla hela köksbordet med frukost :-)
Efter lite mys med mamma så zoomade jag in taxfree katalogen som låg där så snällt och väntade på mig. Hm... ljuvlig katalog det där! Jag skrev min önskelista på hemresans orderbeställning, man får ju inte vara dum. Det blev lite parfym och dooleys så klart. Jag pratade även om lite cigg men jag skrev det aldrig..... men utifall att hon har lite plats kvar så kanske hon kan klämma ner en limpa till mig....
Vad tomt det kommer att bli när både Pelle och mamma är borta..

Nu har både min och mr A:s bil motorvärmare installerad. Gud så ljuvligt att kunna sätta sig i värmen, helst när jag börjar 05:00. Jag lämnade även in min bil idag för montering av nya torkararmar till Hasse, min privata mekaniker. Snabb, effektiv och duktig. Jag glömde mina vantar där... då kom jag på en smart idé, om jag snabbar mig att shoppa lite nya lampor till min bil, ta med dessa när jag hämtar vantarna och ge dom och bilnycklarna till honom så kanske lamporna hoppar på plats medans jag myser med hans barn. Smart drag tycker jag!

Jag har kommit på att jag har blivit gammal och tråkig. Så lite som jag har varit på krogen det senaste halvåret är nog mitt rekord. Men jag är så nöjd med tillvaron så att sprit och krog känns överflödig. Att vara bakfull är ingenting som lockar. Jag träffar de flesta av mina vänner ialla fall så det går ingen nöd på mig. Visst skulle det vara skoj att gå ut och slå klackarna i taket någon helg framöver men jag skulle nästan hellre åka till någon för en middag, vin och spel. Lite poker kanske.

Det är fredag... det vankas let´s dance, det går inte att missa. Undra om mr A är sugen på en mysig middag? Jag vill ha något som man kan äta vitlöksbröd till.


Kalla funderingar

Jag har nästan glömt bort hur skönt det är med motorvärmare. Ljuvligt! I morgon blir det mer lagning av bilen.. En vän skall hjälpa mig med att montera nya torkararmar. Som det är nu så åker allt isär när jag skall lyfta torkarbladen, jag tror inte att besiktningsmännen blir så glada över det. Den 27 januari är det dags för besiktning och jag hoppas att den går igenom, men jag är lite tveksam... Jag har fortfarande flipperspel på mina lysen... det känns dyrt.

Nu har jag och mr A sovit hos mig i två nätter. Det känns ganska skönt att vara bland mina saker igen. Det är det ända som jag har saknat när jag har bott i stan... mina tofflor, mina kläder och sånt. Men jag saknar hans säng.

När jag var ute med Hobbe förut så önskade jag att kameran var med. Det är så vackert med alla snöiga och frostiga kvistar som hänger i kylan. Även fast det är kyligt ute så är det lite av en befrielse att se det vackra landskap som ligger som en slöja. Det är mycket tankar som far i huvudet på promenader... Den första var: Fasen vad kallt det är men sedan vandrade funderingarna iväg lite på Hobbe. Han gillar verkligen mr A. När han åkte förut så lade sig Hobbe vid dörren och väntade på att han skulle komma tillbaka igen. Det märks att han är avslappnad och trygg med honom.
I bland kan det kännas onödigt med två boenden, allra helst när vi umgås jämt. Samtidigt så känns det bra att vi inte har stressat in i något. Men när vet man när det är rätt läge? Ska man ta den säkra vägen eller skall man ta den vågade vägen?
Ibland är det nästan en kuslig känsla... att känna hur rätt det känns och hur säker det går att vara på sina känslor. Att det bara är rätt, att det inte finns en minsta tanke på osäkerhet.


I bland kommer den lilla flickan fram och viskar sina funderingar " Är det här början på det liv jag har längtat efter? Är det min tur att må bra nu?" Den lilla flickan ler och mår bra.

Chockad sjukling

Dra mig baklänges vad jag blev glatt överraskad! Min moster har för första gången kommenterat på bloggen! Kanske blir det en liten datanörd av henne innan det är färdigt :-)
Jag kan inte mer än att hålla med Malin om att jag skulle lusläsa min mosters blogg om hon skaffade en!
Och JAAAA Malin!!! Det lät som en kanon idé att träffas och ha en lite tjejkväll hemma i byn.... Min moster kan ju sova hos mig så att hon också får känna av den lantliga luften! hihi

Jag är fortfarande dålig och kan inte sova en hel natt. Jag blir matt i kroppen för minsta lilla men ändå känner jag mig rastlös. Vetskapn av att jag inte orkar något även fast jag vill gör mig lite otålig. Det brusar och ömmar fortfarande i öronen men det är på bättringsvägen som tur är. Jag har sjukskrivit mig hela veckan ifrån mitt arbete för nu jäklar ska jag ta kampen mot alla tråkiga baciller. Jag har gett mig fasen på att bli frisk och förbli frisk.

Jag skulle egentligen äta kålpudding idag hos lilla familjen men stackars Amanda har jätte hög feber och mår inte alls så bra. Jag lider med det lilla dockebarnet. Jag hoppas att hon blir frisk snart så att hon återigen blir den underbara, skrattande och vackra prinsessa som hon brukar vara, plus att jag slipper att oroa mig för henne.

Jag är fortfarande hos mr A, både jag och Hobbe börjar att känna oss hemma här. Jag bara går omkring och myser. Han är underbar min långdrul...

Funderingar? Ja men hallå, visst har jag såna... men jag väntar med dessa tills jag kan sitta i lugn och ro och blogga om dittan och dattan.

Idag monteras det motorvärmare i min bil. Äntligen så slipper jag att bli kall i stjärten när jag skall åka bil!

Sjuk och uttråkad

Att känna sig pigg förutom hals och öra känns bra, tills jag rör på mig och inser att min ork är borta. Att gå en promenad med Hobbe känns betungande och det är tur att mr A också är sjuk så att vi kan hjälpas åt. Jag känner mig rastlös men jag orkar inte att göra något, märkligt värre.
Jag har inte bott hemma sedan i fredags och jag börjar att känna mig lite hemma här i stan... märklig känsla måste jag säga... Är det på grund av sällskapet eller har jag bara glömt bort hur bekvämt det är att bo tio minuter ifrån allt?
När jag och mr A har varit med varandra dygnet runt i flera dagar så har jag funderat på hur det känts. Jag måste säga att det känns bra att få in en lite mera vardag tillsammans. Känna varandra på ett litet nytt sätt. Även fast jag tycker att vi känner varandra väl så blir det på ett annat sätt när man gör de vardagliga sysslorna tillsammans också...
Ja Anneli, jag har fortfarande problem med en detalj... jag jobbar på det... det blir bättre :-)

Jag hoppas att jag blir frisk snart så att jag kan träffa mina nära och kära. Mamma åker snart utomlands och jag vill träffa henne innan hon åker... annars får jag nog seperationsångest.... den lilla huggormen ska fira sin födelsedag i Cap Verde utan mig.. kanske ska jag höra med min lilla moster om vi ska ta någon vin,öl, dooleys kväll och bara surra och må gott nån kväll... det var länge sedan jag träffade henne och jag saknar henne, hon är min mamma nr2.

Ikväll ska jag lämna in min bil för montering av mototrvärmare... ser ni också när mina pengar flyger iväg på denna bil???

Nu ska jag kurrera vidare med min två favoritkillar....

Sjuk igen...

Efter att ha jobbat med jätte ont i hals och öra så tyckte mina omtänksamma kollegor att jag skulle ringa sjukvårdsupplysningen, sagt och gjort. Jag fick komma till primärvårdsjouren på engång och där konstaterade de att jag har både halsfluss och öroninflamation... suck tänkte jag... nu är det bara att kurrera IGEN. Och inte nog med det, jag har nog smittat mr A också.
Ja, jag tycker lite synd om mig själv nu men med lite mys så blir det nog bättre.

Nu är det dags att åka till apoteket och hämta ut pencelin....

Virrvarr eller varrvirr?

Jag lutade mig bakåt, tänkte till lite och skulle stiga upp för att göra lite nytta. Det gick inte, jag blev fast med mina tankar. Dom kändes som ett virrvarr, fick ingen rätsida, funderingarna kokar, tankarna sveptes iväg till sin lilla värld.
Vad tillåts man tänka?
Vad tillåts man känna?
Känslor, tankar och funderingar borde man väll få ha? Dom finns i mig och ingen kan ta dessa ifrån mig. Om man inte skulle få det, då borde det bli att man plockar bort en bit av mig? Eller?

Hur ska det vara.... ? Kasta sig ut i världen för äventyr och se vart det leder? Tänka för mycket på detaljer? Ta dagen som den kommer? Kanske ta dagen som den kommer med lite planerat? Stå och trampa i samma spår? Trampa upp ett nytt spår?

Propparna håller nu iallfall.... Kommer dom att hålla? Eller ska det jäklas hela vintern? Står jag ut isåfall?

Bilen startade inte i morse, det var för kallt. Dags att montera motorvärmare? Ska jag byta bil? Till en billigare? Eller ska jag vänta tills jag inte har hund längre? Kanske köpa en mindre bil? Bensinare?

Tycker någon att jag bara gör fel? Varför är det bara en massa klagomål på det jag gör i vissas ögon? Gör jag aldrig något som duger? Är den relationen för infekterad och jobbig? Varför skall man bara svälja det vissa säger? Nä, det är nog slut med det nu... för jag är väll värd att ha åsikter som andra? Om någon svär åt mig, visst borde jag få svära tillbaka då? Man ska väll behandla andra som man vill bli behandlad själv? Ska jag sluta att tassa runt på tå? Kanske trampa ner hela min fot? storlek 38:an?

Varför raderar jag ett helt stycke? Blev det för personligt? Blev jag nervös på min tankar? Ska jag behålla stycket själv ett tag? Ja.... jag tror det...

Älskar jag mr A? Nä... jag tokälskar honom.. Känns han trygg nu? Ja, för visst stöttar han mig? Ja, även fast han är lite tyst ibland? Ja så känns det.... Saknar jag honom även fast vi sågs i morse? JA

Visst bor det en byfåne i varje by? Jag har ialla fall hittat en.... i byn...

Ska jag stänga in den lilla flickan ett tag? Blir jag kall då? Ibland märker jag att hon knackar på....


Trött

Jag är inte byggd för att jobba förmiddagar. Det är bevisat nu... jag går som en zombi och bara vill sova. Nog för att det kan bero på att jag sov jätte dåligt i natt, kunde inte sova och när jag väl somnade så vaknade jag hela tiden. Bättre blev det inte när jag hörde hur gott mr A verkade sova. Jag hade lust att picka lite på honom så att han skulle vakna men jag lät honom sova.
Väl på jobbet så var det jätte lugnt... då kom tröttheten krypandes och jag skulle lätt kunna sova. Men jag måste ju påpeka en sak, vilken härlig kollega jag har. Vi hade inte jobbat tillsammans på länge, men när jag stod där så kom hon och gav mig en kram... en omtänksamhetskram... det är vid såna tillfällen som man känner sig omtyckt och man fylls av glädje. Det känns som att hon alltid har varit mån om mig och det är jag väldigt tacksam för. Tack mysiga människa!

Idag har jag och min trasiga hund pysslat lite hemma. Alla tomtar är borta.. allt som har med julen att göra förutom granen och adventsstakarna. Mycket skönt måste jag säga. Sedan blev det städning, tvättning och nu ligger vi i soffan som två utslagna högar. Hobbe har fått förbud mot allt just nu. Jag ska försöka att få honom liggandes så mycket som jag kan för att se om han blir friskare. Lill nosnäsan måste koppla av och krya på sig.... min trasiga lilla Hobbe.... jag är oroad över honom. Tänk om det är något allvarligt? Tänk om det är vår sista tid tillsammans? Vart tar jag vägen då? Vem ska orka med att trösta en helt förstörd Höglinska? Jag vill inte att den dagen skall komma... någonsin... men jag vet att den kommer. Närmare och närmare smyger sig den äckliga lilla dagen som är fylld av skräck, sorg och tröstlöshet. Den går inte att stoppa, inte att lura.. den står bara där och väntar med stirriga ögon som en byfåne som man vill elda upp.

Tänk om min älskade Hobbe är allvarligt sjuk? Vad händer då? Han betyder allt för mig. Min älskade lillkropp har alltid funnits vid min sida, i vått och torrt har han varit trogen och älskat mig villkorslöst.

Igår när jag duschade så gick proppen igen.. jag håller på att få ett frispel på dessa proppar snart. Jag var riktigt elak. Det slutade med att hyresvärdens brorsa kom med skarvsladd så att jag kunde koppla in tvättmaskinen på ett annat uttag. Jag tänder till på engång när proppen går för jag vet att den kommer att gå sönder flera gånger till på kort stund. Hur länge kommer jag att kunna stå ut med detta? Inte hela vintern, det är jag övertygad om. Jag har ju nyckel och eget rum hos lilla familjen så vem vet... någon dag när familjen jobbar så kanske man passar på :-)

Ikväll är mr A ute och slår klackarna i taket så jag och Hobbe har en ensam, lugn och tyst kväll. Lite för ensam, lugn och tyst kanske...  det är tomt när inte smilegropen är här.

En vanlig måndag

Det är så fruktansvärt tråkigt att vara sjuk. Jag har varit sjuk ofta nu på slutet så jag hoppas att jag har fyllt dosen för ett år nu. Vetskapen om att det finns massor som behöver göras blir inte lättare när jag är orkeslös. Jag skulle behöva rensa bort julen, städa, ringa Hasse och be om hjälp med bilen, kolla hur mycket ruinerad jag blir om jag ska få in motorvärmare i bilen, tvätta och mycket mer.
I slutet av denna månad ska jag besikta bilen, jag känner på mig att det kommer att bli dyrt och jag vet att det blir tvåor denna gång. Lamporna fram är som ett flipperspel och likaså bromslysena. Hur tråkigt är det inte att kasta ut pengar på bilen.... men det är nog ett måste nu.

Att vara sjuk gör också att vissa saker blir släpandes ett tag. Jag skulle börja att ta itu med den här jäkla vikten, börja träna på min steppmaskin igen... kanske göra ett nytt försök till att sluta röka... sluta att dricka så mycket cola och äta nyttigare... men jag får ta det framöver..

Jag börjar att bli orolig för Hobbe. Jag vet inte om han är förkyld eller om han har blivit sjuk på annat sätt. När han skäller så börjar han att låta konstigt, som om han skulle ha en jätte hårboll i lillhalsen, han nyser lite också... Jag ska avvakta den här veckan och om han inte blir bättre så åker jag till farbror doktorn med honom.. kan bli ytterligare nån tusenlapp men när det gäller Hobbes hälsa så är det värt pengarna. Huvudsaken är att han blir frisk.



Dessa dagar när det har kommit mycket snö så kan jag inte låta bli att drömma tillbaka i tiden då jag hade skoter. Jag saknar den lite, vilket inte är så konstigt eftersom att jag bor ett stenkast ifrån skoterleden (om man kastar långt) Men visst har jag fått lite andra intressen nu de senaste åren men skoterintresset dör nog aldrig ut helt....

Som vanligt så finns det lite funderingar i mitt huvud, men jag behåller dessa för mig själv ett tag till.... Det är inte några konstiga funderingar... bara lite om framtid och livet i allmänhet...

Nu är det dags att piffa till sig lite och bli stadsbo i natt. Jag ska åka till mr A och sova där i natt i hopp om att må bättre.

Finns det något som är bättre än att umgås med mina två favoritkillar samtidigt? Näää jag tror inte det. Pricken över i:et är att Hobbe gillar mr A jätte mycket.... sådan matte sådan hund heter det väll?


Mina dagar

Nyårsafton var så mysig och jag är glad att det var med mr A som jag firade. När jag kom till honom så hade han dukat fram ost, kex och dooleys. Mysigt värre. Sedan bar det av ner till hamnen för att se lite fyrverkerier. Det var mysigt att stå där och bara titta mot himlen. Kvällen avslutade vi på casinot. Där träffade vi min härliga kusin, han och hans sambo var lite rund under fötterna men de är ju alltid så mysiga. Jag började att skratta åt honom när vi såg en tjej som han visste vem det var... han rätade till kavajen och sa " Hon är en liten slåjna" (slyna) jag skrattade och var inte alls beredd på att han skulle säga något sådant....

Min nyårsafton var lugn och egentligen inte så märkvärdig. För mig är det ändå den bästa med tanke på att jag firade med mr A och vi gjorde det som vi hade lust för då. Bara vara och bara mysa. Kan det bli bättre?
Dagen efter så vaknade jag med att mr A kom med en frukostbricka till sängen. Vad har jag förtjänat för att bli behandlad som en prinsessa??? Vi låg kvar i sängen hela dagen och bara rådde om varandra..... min mr A och jag.

Hobbes nyårsafton var hos mormor och som vanligt så mår han bra där. Tryggt och gott tydligen....
De small till någon gång och min lillkropp sprang och gömde sig i bastun. stackars min lilla bästis. Men med hjälp av lite korv så fick dom fram honom igen.

Natten som var arbetade jag.. vid 03:00 så började jag att känna mig frysen och ont i hals och huvudet. Det blev bara värre med tiden och när jag slutade så funderade jag på hur jag skulle ta mig hem. Jag hade en feberfrossa som gjorde att jag skakade. Det känns lite bättre nu men jag mår inte bra.
Jag ska iallafall åka till mr A för att kurera. Jag mår alltid bättre i hans närhet så jag packar på mig kläder och blir en stadsbo över natten.
En liten tanke som jag har haft, och behålligt för mig själv är att jag börjar trivas bättre hos honom än hemma. Lite skumt känns det. Det känns så skönt när det är nära till allt plus att det är mysigare att ligga i hans säng och kika på tv istället för min soffa.

Jag hoppas att det nya året bjuder på massor av trevligheter och överaskningar.

RSS 2.0