Dag 23, mitt hem
Just nu håller jag på att flytta ifrån mitt hem som ligger en bit utanför stan. Jag blir nämligen sambo med mr A inne i stan. Så "mina" hem är lite röriga just nu men det blir säkert lite mer ordning bara man kommer till rätta. Just nu är de mesta av mina saker i mammas förråd. Tack mamma för att jag får ha allt hos er!
Det finns nog inte så mycket mera att säga om mitt hem så här mitt i flytten så jag får återkomma till frågan lite senare.
Jag fick en kommentar ifrån "filuren" på mitt inlägg om det som gör mig upprörd.Filuren tycker att jag ältar och att jag automatiskt accepterar otrohet eftersom att jag gick tillbaka till mr A. Jag menar inte bara det som hände i sommras. Jag menar att vänner skall man kunna lita på i vått och torrt oavsett vad det handlar om. Vänner jag inte känner att jag kan göra det med är inte riktiga vänner för mig. Bara för att jag valde att försöka igen så blir inte det automatiskt att jag accepterar en otrohet. Det går inte att rycka på axlarna och låtsas att ingenting har hänt för mig. Jag drömmer fortfarande om otrohet och det tar ett tag att bygga upp tilliten igen, det händer inte bara över en natt. Jag har aldrig älskat en kille så mycket som jag älskar mr A och det är därför jag kände att det är värt att försöka lappa ihop. Skulle jag inte ha de känslorna för honom så hade jag gått vidare åt ett annat håll. Jag försöker släppa så mycket jag kan och att inte se bakåt men vissa dagar är det inte så lätt.
Det finns nog inte så mycket mera att säga om mitt hem så här mitt i flytten så jag får återkomma till frågan lite senare.
Jag fick en kommentar ifrån "filuren" på mitt inlägg om det som gör mig upprörd.Filuren tycker att jag ältar och att jag automatiskt accepterar otrohet eftersom att jag gick tillbaka till mr A. Jag menar inte bara det som hände i sommras. Jag menar att vänner skall man kunna lita på i vått och torrt oavsett vad det handlar om. Vänner jag inte känner att jag kan göra det med är inte riktiga vänner för mig. Bara för att jag valde att försöka igen så blir inte det automatiskt att jag accepterar en otrohet. Det går inte att rycka på axlarna och låtsas att ingenting har hänt för mig. Jag drömmer fortfarande om otrohet och det tar ett tag att bygga upp tilliten igen, det händer inte bara över en natt. Jag har aldrig älskat en kille så mycket som jag älskar mr A och det är därför jag kände att det är värt att försöka lappa ihop. Skulle jag inte ha de känslorna för honom så hade jag gått vidare åt ett annat håll. Jag försöker släppa så mycket jag kan och att inte se bakåt men vissa dagar är det inte så lätt.
Kommentarer
Trackback
