Jessica

Jaja, nu är ännu en dag över och tiden går så otroligt fort. Snart är det första advent och jag längtar efter det mysiga skenet ifrån stjärnor och stakar.

Nu har jag bott själv och varit singel i snart 6månader. Jag har verkligen behövt att vara själv och få ordning på mitt inre. Ibland behöver man stänga in sig och reda ut sig själv i lugn och ro, men nu börjar jag att sakna någon att krypa upp i soffan med i vintermörkret. Jag saknar att gå på en riktig dejt och jag saknar någon att hitta på saker med. Jag saknar kärleken helt enkelt....

Hon ramlade av en häst och fastnade i stygbygeln så hon släpades med, lillgumman. Hon fick sova kvar på sjukhuset med bruten överarm, skrapsår, blå haka, trasig tand, uppsvälld fotled och en törn i självförtroendet. Fy fan, det kunde ha gått riktigt illa. Det var tur att hon hade skyddsväst på sig eftersom den var sönderskavd på bröstet. Ja den kvällen gick det ju inte att somna på... Klockan 04:00 ringde larmet och det var dags att hasa sig upp, Stockholm och utbildning onsdag-fredag stod på schemat.

Under fredagen var mina tankar på ett annat håll, min barndomsväns begravning... Fy fan vad livet är orättvist, varför skulle du försvinna ifrån oss? Varför just du min älskade vän? Varför får livet såna orättvisa slut? Du skulle inte försvinna nu!!! Faan..

På lördagen var det dags för möte i Sollefteå som Minnah fick hänga med på. När vi kom hem så var det bara att köra raka vägen till syrran där vi firade hennes 40 års dag... Hipp hipp hurra älskade syster!! Tack för att du finns i just mitt liv, du är en underbar människa och du gör det så lätt att älska dig till månen och tillbaka. Det första jag gjorde var att gå fram och krama min systerdotter, det var svårt att hålla tårarna tillbaka för hon betyder så mycket för mig.

Idag väntar ridskolan och sedan ett sektionsmöte. När får jag göra helg? Jaha, julhelgen... 

Helt ärligt så börjar detta arbetstempo att trasa sönder mig, hur länge orkar man liksom? Plus att vara ensam med ett barn och man jobbar skift, det är inte optimalt. För man kan inte tro att man får hjälp med schemat så att man får arbetstider som kompar med dagis öppettider varannan vecka. Det är tur att jag har kollegor som är kanon och en familj som är underbar, för annars hade det inte gått. Men det är ju klart att man alltid känner en inre stress. 

Jag är inne i ett litet flow av otur just nu... Det som inte dödar det härdar... Det som inte dödar det härdar... Det som inte dödar det härdar... Tänk positivt... Positivt... Positivt... Sms är alltid bra!

... Är jag inte 20 år längre? Det fick jag beviset på i morse när jag låg bakis och hoppades att om jag blundade tillräckligt hårt så skulle jag försvinna. Nacken och ryggen ömmar, kroppen är trött som fan och jag känner mig sååå kraschad. Ska det vara så här?? Jag var ju så mycket piggare och orkade så mycket för bara några år sedan. Numer så blir man fundersam om man inte är bakis i två dagar efter något glas vin.

Att jobba dagen efter är ingen hit! Tro mig jag vet... Jag är i det läget nu...

Som vanligt spökar halsen och jag är förkyld igen, idag blir Ipren min vän och vi laddar för en liten partykväll.

Undra hur jag tänkte när jag satt upp tvättid i morgonbitti?

... att ha varit i stort ett sjuk sedan i augusti börjar bli jobbig. Efter all medicinering så har nog mitt immunförsvar blivit dåligt. Nu börjar jag att känna mig hängig igen och snorig näsa.

Sedan i somras känns det som att det mest har gått som i en uppförsbacke. Att vara sjuk leder till utgifter ifrån doktorn, att ligga på sjukhus leder till utgifter i från sjukhuset, att vara sjuk leder till utgifter av mediciner.. Och sedan har vi min kära bil som har en förmåga att gå sönder precis när man inte har utrymme för det. Det känns lite som att livet spelar mig ett spratt. Nu har jag bestämt mig för att se krönet av backen. Nu får det vara nog. Jag ska inte vara en medpassagerare längre.

Nu är jag hemma nerkrupen i soffan efter ett skift på mitt ordinarie arbete. Tiden gick otroligt fort eftersom det var mycket att göra. Middagen blev kl 20:00.

Idag passade jag på att byta däck på bilen, med min vanliga tur blev det dubbelt så dyrt eftersom det var punktering på ena däcket. Utgifterna avlöser verkligen varandra nu... Är det inte bilen så är det läkarbesök, medicin eller sjukhusvistelse.... Det är bara att försöka hålla humöret öppe och hoppas innerligt att det vänder snart.

Igår snöade det äntligen! Inte så mycket som jag ville men dom här fjunen är bättre än inget. Som jag har saknat dig snön!!! Nu håller jag tummarna att det ska vräka ner så att det blir fint ute och roligt att leka i snön.

Burre har åkt till sin pappa och idag är det dags för mig att packa lilla väskan för en tripp till Sollefteå för lite fackligt arbete.

Med tanke på att det har varit halloween i helgen så bunkrade jag upp med godis ifall det skulle bli bus eller godis... Det dök inte upp en kotte så det är väl bara att gratulera lillen som får mer lördagsgodis nästa helg.