Jessica

Vissa dagar är lite tråkigare än andra, idag var det en sån dag eftersom att det mesta av dagen gick åt till att jobba. Två jobb på samma dag kan bli trälig och man blir lite okoncentrerad. Men mellan mina jobb så hann jag med att hälsa på en vän i bergafjärden och sedan åka hem så att Hobbe fick bada medans jag satt och solade vid vattnet. Det är en väldigt avslappnande känsla att höra vågornas brus och fåglarnas kvitter. Tiden går otroligt fort när man har det skönt. eftersom att jag är ledig i helgen så planerade jag lite för mig själv att det blir en lugn lördag. Jag tänkte börja med en slapp dag på gräsmattan med sol, melon, mp3, lugnet och bara vara. Sedan åka in till stan för att grilla med två kompisar. Tänk vad mycket fel man kan ha! Lördagen i verkligheten består av att alla mina tre gudbarn kommer och leker med sina mammor i släptåg! Lugnet försvann likt ett höstlöv en stormig dag. Men jag klagar inte över det, jag älskar att vara gudmorsa och jag älskar dom små krypen. Efter att förhoppningsvis ha hunnit att vila lite så bär det iväg in till stan för en kväll med grillning, poker och drinkar med grabbarna. Kanske blir det en sväng ner till en av stans pubar. Men om jag känner mig själv rätt så trivs jag ganska bra dit vi ska. Det brukar sluta med en nostalgitripp vid stereon med rasta hunden, ebba grön mf. Plus att han är grymt duktig på att blanda drinkar så ja, när det är dax att gå så har mina fötter blivit lite rundare än normalt...

Med införskaffade hello kitty glassar så är det bara att ladda för en dag med barn och bus...

Solen skiner, luften är härligt varm och man mår gott. Är sommaren här för att stanna den här gången? Jag hoppas verkligen det. Efter att ha slutat jobba kl 15:00 så bar det av hemåt. Jag var trött eftersom att jag steg upp kl 04:30 så det blev en skvallerblaska ute i solen. Hur härligt som helst! När jag blev less på solen, ja jag blev faktiskt det, så väntade lite pyssel och stök inne. Jag var ute och borstade Hobbe ca 19:30 och det var fortfarande hur varmt som helst. Hade jag varit piggare så skulle jag ha låtit lillkroppen badat men det tar så lång tid innan han torkar. Han får ta några dopp i helgen istället, och vem vet, jag kanske gör honom sällskap.
Hobbes nos har läkt riktigt bra och han är snart hel igen, mitt lillhjärta.

Min tankeverksamhet är i full gång och jag har otroligt mycket funderingar på både det ena och det andra. Jag känner att jag måste reda ut lite av dom innan jag lättar mitt lilla hjärta här....  men just nu känns vissa saker lite småjobbiga..



Snart är doggen helt lagad



svullnaden har gått ner bra, bara en liten bula kvar...

Efter mitt arbete igår så bar det iväg till Grönviken för 30-års fest/midsommarfest. I början så hade jag lite svårt att koppla av eftersom att det kändes dumt att lämna bort Hobbe när han var skadad. Men när jag ringde Anneli så blev jag lättad, hon berättade att han busade med 5månaders Quattro som en tok och han verkade inte ha ont. Senare fick jag en bild på två sovande hundar bredvid varandra. Då kunde den oroliga matte som jag var... koppla av och bli partymatte! Det var ett jätte trevligt gäng som jag var med så det var inte alls svårt att bli lite rund under fötterna. Men Annie, vad hon var duktig på att laga mat. Jag saknar hennes mat idag...
Efter snapsvisor, mat och allsång så trivdes jag mycket. Inga skandaler, bara lugn och fin. Men däremot så lyckades Pelle att springa in i ett träd! Men herre gud, hur lyckas man med det?! Tyvärr så  vet jag inte när vi lämnade festen, men en sak vet jag och det är att jag inte har mått bra idag! Det har varit en dag i slow motion och det är snart dags för sängen i hopp om att jag är piggare i morgon.
Men jag har haft en underbar midsommar som värmer i mitt hjärta. Tack mina underbara vänner!


Hobbes ajaj nos. Lillnosen är helt uppsväld och sårig, men som tur är så verkar han inte ha ont.

        
        

Några av oss som var med igår.

        
        

Lite smått och gott!

I lördags bar det iväg till Tallin och jag och mina sju vänner var laddad för en kanonhelg till havs. Det var en väldigt trevlig kryssning med mycket skratt. På lördagkväll blev det party för alla utom en som sov ganska mycket. Vi var och lyssnade på en trubadur som var otroligt duktig och med tanke på att min vän Johan sjunger som en gud och det gör även min andra vän Micke, så slutade det med att dom stog på scenen och sjung. Helt otroligt vad dom fick mycket applåder!  Men det är dom helt klart värda. Sedan bar det iväg till discot där det var kanonmusik och det slutade med att jag gick till hytten barfota för mina fötter hade dansat för mycket. Men fasen vad skoj det var. På söndagen tror jag inte att någon av oss var speciellt pigg när vi skulle in till Tallin och flanera, Vi gick mest omkring och bara var lite halvseg. Men på kvällen var det dags igen för lite party. Tyvärr så var jag inte så pigg på grund av partykvällen innan så det blev en ganska lugn kväll.... eller det beror på vad man jämför med. Vi var även denna kväll och lyssnade på trubaduren och det slutade med att Micke gick upp och körde en låt, alltså grabben var dyngfull men lyckades iallafall att vara lysande. Efter ett tag så ropade trubaduren upp Johan, lite blygt gick han upp på scenen, sjöng medans trubaduren spelade gitarr och hela puben jublade. Han har en otrolig röst som gör att man nästan får gåshud.
Känslan av att åka iväg och vara ute på havs utan en fungerande telefon är ganska befriande och man känner att man inte har några måsten. Visst saknar man vissa saker som har blivit lite av en vana men det gick bra ändå.
När vi kom till Stockholm igen med båten så hann vi med att åka in till staden för en lunch. Mitt shoppingsug slog till och jag gick (med ett snabbare tempo) i lite affärer medans de andra åt. Jo jag hann med att fynda lite.
Hemfärden körde jag hela vägen och såg mina vänner sova, jag blev lite avundsjuk men det gick bra.
Helgen blev lyckad och jag känner att vi måste dra ihop en resa igen till sensommaren.

Imorse var det dock inte lika trevligt, jag vaknade av att jag hade ont i halsen och kände mig febrig. Det är bara att bita i det sura äpplet eftersom att det var ganska självförvållat eftersom att jag stog ute på däck med en liten klänning.....




En otroligt duktig trubadur



Ja, vad säger man? Dom är sig alltid lik....

.... hm..... mycket. Men vart tog min ork vägen? Jag har känt mig ganska trött nu på slutet och det ska bli otroligt skönt att komma iväg till Tallin ihelgen med mina härliga vänner. När min äldsta vän i ligan ropar 'Paaarrrttyyyy' då vet man att han är på gång och då blir det inte tråkigt. Det som är synd är att min bästa vän inte kan följa med. Hon var i Spanien förra veckan det lilla äcklet....
I dag träffade jag min mamma, morbror och moster... min ork kom tillbaka och dom måste ha trott att jag hade damp. Ja, det kanske var så.... Men efter att ha varit en ordentlig tjej i en dag så var jag tvungen att ta fram min sida som finns där inne, som är lite gömd innan jag känner personer väl..... väldigt väl. Min familj och mina närmsta vänner är ganska van att jag skenar iväg lite ibland... men jag bara myser... och har jätte skoj! Min familj betyder oerhört mycket för mig och jag slappnar av när jag är med dom. Fanns det ett världens bästa mammapris så skulle min mamma ha fått det, det lilla livet. Hon är den ordentliga av oss och jag ser att hon suckar åt mig och min moster viss gånger. Men ibland kan även hon få till tokiga saker. En bra replik är 'ja, nu är det blåbär i luften'. Hon är ju så härligt yr ibland!

Igår var jag på bio, det kändes som att det var en evighet sedan sist och det var riktigt trevligt. Filmen var lite skum men bra iallafall. Mitt sällskap var mysigt och jag var riktigt nöjd över kvällen. Jag måste ta mig i kragen och börja att komma ut och hitta på något annat än krogen.



Jag börjar att bli sugen på en ny tatuering igen...


Abbraccio

Skuggan finns alltid där i bakrunden, men den träder fram ibland som en stor saknad, saknad av något som inte finns och när den fanns så var det inte tillräckligt länge. Att sakna något som man inte haft kan låta konstigt men det går. Ibland kan det gå flera veckor utan saknad men ibland kommer den lilla skuggan fram, och den får vara där även fast det kan göra ont och den kommer att finnas där hela livet. Vissa beslut i den lilla flickans liv kanske blev rätt även fast dom blev fel. Då tyckte flickan att det var rätt beslut men i äldre dagar kan hon känna saknaden och lite av skammen.
Den lilla flickan vet att det inte går att ersätta vissa saker men hoppas iallafall på att det kan bli något som är jämlikt. Den lilla skuggan kunde varit underbar, det är något som flickan aldrig får veta och det är något som kommer att sörjas, kanske hela livet. En vis kvinna i den lilla flickans liv sa att det är något som man får bära med sig hela livet, men det går.
Ibland kommer den lilla skuggan fram när flickan umgås med sin extra familj och flickan tror att hennes vän vet det. Den lilla flickan tycker fortfarande att det är svårt att prata ingående om det så därför tar hon aldrig upp det med någon. Det är hennes hemlighet som inte så många i hennes omgivning vet.

Den lilla flickan fäller en tår och känner saknaden av den lilla skuggan men hoppas på att hon får en ny chans en vacker dag.