Lite om livet

Att klaga över att ha haft ett förhållande med någon som inte kunde ha händer och mun i styr, att klaga på att jag tycker att jag är överviktig, att klaga på att jag inte verkar hitta "den rätte", att klaga på att känna sig lurad av den man trodde var den rätte, att klaga över att bli kallad för taxihora, att klaga på att inte ha tillräckligt med pengar... Allt det jag klagar på för mig själv känns genast lite dumt. Varför skall jag klaga när jag och mina nära och kära lever?
Utan dessa små petitesser så har jag det bra.

Livet kan ta så många hastiga vändningar, endast ett snedsteg kan vara det avgörande på liv och död. Livet är egentligen så otroligt skört. Att någon som står otroligt nära plötsligt rycks ifrån en måste vara bland det jobbigaste man är med om. Jag kan inte förklara den känslan eftersom att jag inte har varit med om det. När något sådant händer i närheten av sig själv så får man sig en reäl tankeställare om det mesta. Människan i sig är ganska dumma som tar mycket förgivet. Efter den här helgen så inser jag att att låta livet pinna iväg utan att man riktigt reflekterar över det, är bara dumt. Vill man ha något så kämpa för det! Vill man berätta något så berätta! Vill man visa uppskattning så visa det!... för i morgon kan det vara borta...

Att gå och vara deppig för en kille är ett litet bevis på dumhet och lite bitterhet, för jag har mitt liv, och kvar i mitt liv finns de människor som betyder något för mig. För folk som behandlar mig utan värdighet, få inte plats i mitt liv. Tänk på allt som väntar! Varför skall man då backa tillbaka till det som varit... och bli ledsen, när man ser framåt och hittar möjligheter?


Jag tänker på dig och din familj, det gör ont i mitt hjärta när jag tänker tanken på att du har förlorat din sambo och ditt barn. Jag säger inte något visdomsord om att det blir bättre för det känns hopplöst, men jag kan säga att du skall ta hand om dig och att det finns många som finns där för dig.
Fy vilken situation



Ilördags var det hedkandi. Skoj men kortvarigt. Det blev bara dåliga bilder men här kommer några.




Lovley

sov hos världens bästa mamma... vaknade till frukosten, gick på promenad med mamma och Hobbe, blev hämtad, åt på Saffran, dooleys, bra musik, jag mår bra, jag känner mig harmonisk, har skoj, laddad, dagdrömmer (inger vet vad jag menar... eller hur?).... det mesta känns lovley... jag mår bra

Mer behöver jag inte sammanfatta va?!


Helt otroligt...

... men jag mår bra idag! Även fast det blev vin och dooleys med slutstation på krogen så är jag inte så mycket sliten idag. Det var en jätte trevlig kväll med mycket skratt.
Jag har ingen bil i helgen för den är utlånad så jag bor hos mamma. Men det slutade med att min bil med chaufför kom och skjutsade mig in till stan igår kväll. Ibland har man tur!

Nu är det dags att börja planera kvällens bravader.

Party

Det är härligt att sitta och mysa, äta gott och skratta med nära och kära. Just nu har vi ätit kanonmat och nu sitter vi och umgås. Jamen varför sitter jag vid datorn? Joooo vi håller ju koll på tradera såklart!
En vän ringde nyss så snart blir det en sväng på stan.

Ha det så bra alla!!


Jag och min älskade mamma

passar jag i lugg?


Kroppen värker!

Helt otroligt... hela dagen har jag haft en sprängande huvudvärk så att jag blir yr i huvudet. Jamen vad har hänt nu då? Jooo huvudvärken är kvar plus att den jäkeln har förflyttat sig till svanken, det gör så ont att jag inte kan stå rakt och knappt sitta. Men liksom... vad hände??? Jag går som gamla Greta 80+ och jag känner mig som döden. Fyyy vad tråkigt! Det spelar ingen roll hur ont jag har i helgen, i morgon blir det tejkväll och på lördag hedkandi om jag så skall ta färdtjänst dit och gå med rullatorn på dansgolvet. Lite värktabletter gör nog susen. Eller varför inte massage?

Idag kom jag på mig själv att Hobbe är en bortskämd liten krabat. Vi åt fläskfilé, potatisgratäng och vitlöksbröd till middag och efter det gör jag matlådor... även till Hobbe men jag hoppade då över salladen till honom. Vissa hundar har det bra.
Nu sitter man här i soffan, proppmätt och kollar på Biggest loser... lite ironi känns det som.

Även fast jag har ont som f**n så är jag laddad inför helgens bravader. Det kan bli lite stelt men vad gör det om man har skoj?


En gammal goding

Som fortfarande stämmer bra

Glad men trött

Jag är fortfarande på bra humör och känner mig lika lättad som igår. Det känns som att mycket av tyngden som har vilat på mina axlar har försvunnit.

Jag har inte så mycket att dela med mig idag så det blir ett kort inlägg.

Man lever livet bara en gång, och man vet aldrig när det tar slut. Så det är lika bra att leva sitt liv och bry sig om de man älskar och håller kär så får man lika mycket tillbaka. Varför skall man ödsla tid på något som man inte mår bra av? Man måste våga släppa greppet och chansa för att vinna och de enda steg man tar bakåt är när man tar sats... Fasen vilken Einstein jag är idag...


Albert Einstein och jag är bra lika varandra... eller??? Haha

Jobb, tårta och fånge

Jag måste erkänna en lite sak som jag har haft lite fel om... Idag var min första dag på jobbet och det var faktiskt trevligt att komma tillbaka till mina kollegor. Jag som har haft en sån ångest!

Efter jobbet var det dags för födelsedagskalas hos min morfar. Han såg lite chockad ut när vi kom 10 stycken samtidigt. barn, barnbarn och barnbarnsbarn kom på besök samtidigt men han såg helt nöjd ut.


Noffen med lite paket

Glada Signe. Hon är ju för härlig. Jag fick både pussar och kramar när jag skulle åka hem.

Lillskrutten Sara... dockebarnet

Mor och son

Min morbror och lilla Sara

Min syrra gillar inte att vara med på bild, men visst är hon vacker även fast jag råkade att kapa huvudet på henne?

Ikväll blir det soffan och fångarna på fortet.
Jag har varit på jättebra humör hela dagen för äntligen har det gått upp ett ljus för mig! Jag berättar mer någon annan dag när jag vet hur jag skall formulera mig. Jag känner mig bara lättad och glad.

Livet kan fort ta slut så kom ihåg att försöka leva ett härligt liv medans tiden finns.

Det var den helgen

Saras dop var väldigt vackert. Den lilla tjejen såg nöjd ut i hennes pappas famn. Saras gudmor sjöng i kyrkan, men herre gud vilken fantastisk röst hon har.
Jag var tvungen att smita iväg lite föra alla andra ifrån fikat efter dopet så att jag skulle hinna till Pernilla och Peter itid. Men hör och häpna... Jag kom dit först av alla!!! Första gången det händer för mig.
Det var en jätte trevlig både dag och kväll. Det var länge sedan jag hade så skoj som jag hade i gårkväll. Jag träffade många vänner och nya bekantskaper. Maten var kanongod och stämningen var på topp. Några timmar in på festen så dök Pelle upp som gubben i lådan, trevlig överaskning.

Idag har jag känt mig som ett slakt hela dagen. Det var bara att bita i det sura äpplet och bege sig till dragracingen klockan 10:00... men fy vad segt det var, jag skulle ha kunnat betala mycket bara för att ligga kvar i sängen några timmar till.

Nu är helgen snart slut och i morgon klockan 04:00 ringer klockan och det är dags att återigen åka till jobbet.





Och sedan vankades det kräftskiva



Och sedan vankades det krogen




Och sedan vankades det släktträff med Mackan :-)


Nu blir det ryggläge resten av kvällen i hopp om att bli piggare tills i morgon..

Yes!!

Äntligen är det dragracinghelg igen! Mycket motor, mycket adrenalin, mycket manlighet och mycket trevligt. Idag har jag jobbat fackligt i Sättna på dragracingen. Lovley för en tjej som är motorintresserad.
Jag blir otroligt imponerad på bilarna och skotrarna... Motorcycklarna blir jag lite nervös av att se... så mycket motor på två hjul och det är typiskt att en vän tävlar just inom det.



Mmmm lite ögongodis...

Kära tomten... en sån skoter vill jag ha i julklapp :-)

Henke på tävlingsbanan

Så här kan man också se ut... snacka om hårdbantning

I morgon vankas det dop för lilla Sara och sedan kräftskiva, trevlig helg med andra ord...

Vrånghumör

När jag vaknar med fruktansvärt dåligt humör så vet jag att det oftast inte blir ett rätt på hela dagen. Elak som ett bi höll jag på att ramla ner för trappen, trampa snett, tjurar över vissa saker, är puppless på funderingarna, har ångest för att stiga upp 04:00 på måndag, saknar någon att ligga skeden med, saknar någon att bara hålla om, försöker att pussla ihop helgens bravader... Ja dagen såg inte ljusare ut än så.

Efter mycket svordommar så kom jag ut till Birsta... där träffade jag mamma, moster, syrran och mina syskonbarn. Greppade tag i Sara och gick och bar henne och kramade om henne och då blev tillvaron lite bättre. Vad fan skulle man göra utan familjen??? Sedan mötte jag upp Henke på parkeringen, han skulle låna min stereo i helgen. JA, det ser inte riktigt normalt ut när man går med en gammal stereo över parkeringen. Sjuk som han är så utbrister han "Har du nå mer stöldgods som jag kan köpa?" Alltså minen på det äldre par som gick lite längre bort är obetalbar. Då var det ju bara att skratta! Det är härligt med spontana människor!
Efter hen heldag med shopping så blev det hemgång och sedan har jag inte gjort ett smack på hela kvällen. Jag är lite stolt... jag köpte doppresent, solglasögon och skärbräda... inte ett klädesplagg!!!

Jag har lyckats pussla ihop hundvakt hela helgen så nu kan jag slappna av...

I morgon vankas det en heldags arbete på dragracingen i Sättna.


OFF????

Jag fattar inte varför jag är så trött. Jag har ingen motivation till något, är ständigt trött och orkar inte ta tag i något.
Kanske skulle jag må bättre av att inte fundera så jäkla mycket. Bara ta dagen som den kommer och tänka på mig i första hand. Jag skulle vilja att det fungerade så men jag vet att jag mår bäst av att ha mina dagar planerade och ha ett mål. Men vilket jäkla mål ska jag ha? Nu dräller jag runt som ett mållöst pucko. Lite småmål har jag men dessa är ju bara att söka lite nya jobb och kanske inte i den här staden, att bli mer ekonomisk och kunna spara tll det jag vill. Men resten då?

Hur slår man av funderingsverksamheten? Jag är grymt less på min hjärna nu som ska ta en sån stor plats i mitt liv nu... vart finns off knappen???? Jag vill bara kunna vara, ha skoj, inte bry mig och bara njuta...

I morgon skall jag till Birsta city med syrran och mamma, det ska bli mysigt att få en liten familjedag.

Veto!!!!!!

Jag lägger in ett veto mot mig själv!!!! Nu har jag hittat ett par grymt snygga stövlar som kommer att finnas på scorett i höst! Jag måste bara ha dessa..

Det är givetvis i Carolina Gynnings blogg som jag hittade dessa! Stövlarna skriker efter mig!

Men annars så ska jag inte shoppa kläder eller skor :-)

Nu har jag bestämt mig för att snickra ihop en grym CV för att börja söka jobb. Jag skulle vilja utbilda mig men jag vill inte ta ett studielån när jag har passerat 30... och jag vet inte... jag gillade inte att plugga förut så vågar jag ge mig in på tron att jag skulle gilla det mer nu?

Jag känner att jag måste göra något med mitt liv. Det går inte att bara sitta stilla, se sitt liv passera, dagarna går men visst skall man ta vara på sin tid på jorden betydligt bättre än så här? Att kasta bort något som man bara har en gång. Jag måste börja ta vara på det som är viktigt mer än vad jag gör nu.

Trötter

Att försöka stiga upp klockan 07:00 i morse var som ett skämt... Jag tänkte börja jobba på facket klockan 08:00 men då hasade jag mig ur sängen. Jag kunde inte sova inatt, jag vaknade varje timme i stort sett. Jag var som en zombie när jag jobbade så jag beslöt mig för att sova ute en "liten" stund när jag kom hem. 2 timmar senare vaknade jag...
Hur jag ska kunna stiga upp klockan 04:00 på måndagmorgon är en gåta för mig. Det kanske är dags att vända tillbaka dygnet lite.
Ikväll ska jag och Hobbe ha en myskväll hemma, lägga oss i tid och vakna pigg i morgon.



Fläskläpp

Den sista tiden har finnarna kommit så att det ser ut som att jag är 15 igen. Jag har fått höra att man kan få "stressfinnar" så det är kanske det jag har. Den sista tiden har inte direkt varit en dans på rosor. Jaja, nu kom det en jäkel lite ovanför läppen så nu ser det ut som att jag har varit ute och boxas... fläskläpp är inte gulligt. Det ser nästan ut som botox på överläppen! Men jag tror att det börjar gå till sig nu.
Sista veckan på semester, fan jag börjar att få ångest... det är lite för nära nu att gå tillbaka till arbetet. Jag saknar mina kolleger men inte att stiga upp, sitta inne, vara trött på kvällen mm. Jag ska smygstarta lite lugnt i morgon med att jobba fackligt. Ävens fast jag har ångest att jobba igen så har jag tagit på mig en del extraskift. Det kändes lite motigt men med tanke på allt som jag vill köpa så är det bara at bita ihop och bloda på med jobb ett tag och trösta sig med att det är skoj när lönen kommer. Nu jäklar ska degen in!
Min mage har varit bra nu när jag har haft semester men jag är lite orolig att den ska braka igen. Som tur är så har jag tabletter kvar sedan jag var på sjukhuset.

Jag gillar verkligen omtänksamma och ärliga människor. Idag när jag gick in på facebook så hade en gammal vän skickat en länk till en blogg där det stod om riktiga vänner mm. Tack M för att du tog dig tid och var omtänksam. Fast sån har du nog alltid varit. :-)

Jag kom på att i lördags så fick jag beröm av servetrisen för hon tyckte att min tatuering var fin! Tack tack sa jag.
Min halvsyrra tyckte att jag hade gått ner mycket i vikt, ja det har jag nog men det är inget som jag riktigt har tänkt på. Men det var skoj att höra iallafall även fast jag har gått ner pga att jag inte har mått så bra. Inget ont som nte har något gott med sig brukar man väl säga.

Jag tror att jag avslutar med lite kloka ord

" Man måste stanna upp för att kunna gå vidare"

Lite musik

De flesta vet att jag gillar Robyn, hennes sound är så skönt. Nu har denna låt fastnat i mitt huvud...


Lite sliten idag, men vad gör det?

Gårdagen var mycket trevlig. De första timmarna tillbringade jag med släkten men sedan var det dags att gå vidare. Jag träffade många vänner ute och det är alltid lika skoj. Det är lite mindre skoj idag för jag mår som en huggorm. Det har varit ryggläge i stort sett hela dagen.

Oj vad nöjd jag blev igår!! Pelle som alltid retas med att jag är dålig på kubb. Han ville inte ha mig isitt lag så jag spelade med Pelles brorsa och en annan vän. Gissa vilka som vann??!! Jo det gjorde vi och jag slog ner tre stycken pinnar!! Lite nöjd!

Nu är det dags för ryggläge igen så det blir inte mer än så här idag.


en del av släkten
Min halvsyrra Malin
Min halvsyrra Malin

charmtrollet Blenda

Lasse och Marcus

Hasse och Henke

Mariette är riktigt bra

Opps förlorarlaget

Marco!

Ops Pelle zoomar in när jag njuter av en god drink

Nu är det bara att ladda om batterierna till nästa helg då det vankas kräftskiva!

Sol

Äntligen! Att vakna av att det är soligt gör mig på bra humör. En härlig promenad med Hobbe, frukost ute... mm härligt. Hobbe fick busa i sjön idag, han tyckte att det var så skoj, men att sedan ligga på gräsmattan så att jag fick sola var tydligen inte lika skoj.
Nu är hundvakten fixad, skjutsen fixad, tatueringen läkt, naglarna målade, partyhumöret på och val av kläder färdig. Jo nu vankas det en härlig dag och kväll med nära och kära. Det är bara att ladda med en sommardrink och en kall dusch.

På återseende i morgon

Rättelse

Igår var jag ganska trött när jag bloggade. Jag skrev då att jag var med fem personer men vi var sex plus mig. Ibland verkar det vara svårt att räkna :-)

Inatt sov jag tolv timmar, otroligt skönt måste jag erkänna. Jag har inte sovit så bra den sista veckan pga mardrömmar mm.
Nu har jag haft besök av mamma, moster och Pia. Alltid lika trevligt.

En dag med massa skratt

Idag var jag, syrran, Anneli och deras barn till Frösö djurpark. En mycket trevlig dag med mycket skratt och upplevelser.  Barnen var förväntansfulla och det bara lyste lycka i deras underbara ögon. Det var precis en sån här liten resa jag behövde, med fem personer som jag bara älskar och som är så ljuvliga. När man bara blir varm i hjärtat av de små dockebarnen och deras härliga sätt att vara. Raka och ärliga på ett oskyldigt sätt. När jag har lilla Sara i min famn så flyger tankarna i väg och jag hoppas att jag en dag ska träffa någon som jag kan bilda en liten familj med.
Här kommer dagen i lite bilder.

min stora skräck... the björn








Signe matar getter

Sara kikar på djur

Väntan på cirkus


Det är klart att jag offrar mig på att åka karusell med dockebarnen

Inte riktigt lika nöjd efteråt

Anneli hittar på bus som vanligt




Lilla Amanda var lite förbryllad hur en önskebrunn fungerar


Efter en lång dag med massa djur, cirkus, karuseller och glass... blir man lätt trött

Min huvudvärk bultar, det tjuter i öronen och fötterna ömmar, men vad gör det när man är i trevligt sällskap?!

Nu är det dags att sova för i morgon kommer mamma på besök.

Fy vad det luktar!

Idag har jag hunnit med ganska mycket. Dagen började med en trevlig lunch, sedan biltvätt, bilstädning, städa hemma och tvätta alla kuddar i soffan. Sedan var det bara att infinna sig hos mamsen för surströmming, fy!!! jag kan verkligen inte med denna stank! För mig blev det inlagd sill. Men sällskapet gör att man härdar ut den farbannade stanken.

Imorgonbitti bär det iväg till Frösö zoo med syrran, Anneli och deras barn. Ska bli hur trevligt som helst men jag kommer nog att vara väldigt trött i morgonkväll.

Annars då? Jo livet knatar på i sin lugna takt. Jag försöker att inte tänka så mycket. Även fast tankarna låser sig ibland på vissa saker så vet jag att jag måste gå vidare. Jag kan inte acceptera att någon behandlar mig hur som helst. Att älska någon är stort och jag har nog aldrig älskat någon så mycket som jag gjorde med Mr A så det kommer att ta sin tid innan jag känner mig hel igen. Jag trodde ju att vi skulle vara ett par för alltid och bli gammal tillsammans. När allt sedan slås bort så har man en ganska snopen känsla som är svår att förklara.
En sak som jag ångrar bittert är att vi var på den där raggarfesten.
Jag måste sluta älta allt det här som har hänt. Jag måste gå vidare och bli hel, för min egen skull.

Ett bra citat: "Om du vill bli älskad, prova att vara älskvärd"

Dagarna går...

... sakta förbi. Det är grått och trist. Det gör att funderingarna bubblar upp mera. Det går inte att sluta tänka på allt som har varit och på vad som väntar. Är det meningen att jag skall vara själv? Finns det ingen prins till mig? Jag trodde att jag hade hittat min drömman, men vart tog han vägen? Var det första året bara ett skådespel eller hände det något efter vägen som jag har missat? På något sätt så är allt svårt att förstå. I maj var allt bra och nu ligger allt i spillror. Det är konstigt hur vägarna i ens liv går. Jag har börjat ge upp att jag kommer få någon att dela mitt liv med, bilda familj, någon att ha framtidsdrömmar med, någon att skratta med, någon att bara älska utan att bli sårad.
Är det bara i fantasin som villkorslös kärlek finns? Jag måste ha gjort han däruppe jävligt förbannad eftersom han har sabbat för mig i alla år. Så om någon frågar om jag tror på gud... NÄ inte en chans. Jag tror på något, men inte på den drummeln.
Hur kommer min framtid att se ut? Kommer jag alltid vara själv? Som en misslyckad människa som går och är bitter för att jag hade mina drömmar som bara visade sig vara löjliga?

Jag kan inte sova eftersom att jag drömmer mardrömmar varje natt, på dagarna går jag som en zombie för jag är så trött. Jag vill kunna sova mer än 3 timmar i sträck. Snälla, jag vill inte bli skjuten i natt igen...

Varför går det inte att sätta ord på vissa känslor?

Jag måste sluta fundera, jag måste försöka bli den glada Jessie igen... men hur jäkla lätt är det?

Mitt i prick

Caroline af Ugglas kan det här med att skriva texter som man kan känna igen sig i så fruktansvärt mycket.



Jag kunde inte ha sagt det bättre själv...

Jag utmanar mig själv!

Igår hittade jag en säng som jag bara vill ha så mycket. Jag har haft min nuvarande säng sedan jag flyttade hemifrån så det kan vara dags att byta ut den. Som alla vet är jag ganska oekonomisk så nu måste jag utmana mig själv.... Inte någon shopping av kläder och skor på ett bra tag... och då menar jag minst en månad. Phu jag måste klara det!! Jag ska bevisa för mig själv att jag inte behöver allt jag shoppar jämt. Nu skall jag prata med min hyresvärd om tapetsering för jag vill ha mitt sovrum i svart och vitt.
Så nu ska min byrå mm ut på blocket för försäljning. Det är lite för rustika för min smak numera.
Eftersom att det inte blev något husköp med mr A så får jag vara byggare bob härhemma om min hyresvärd går med på mina planer!
Så om någon ser mig på en smygshopping, förutom ica och systembolaget,  SKÄLL UT MIG!!!

Nu ska jag bli ekonomisk och få ett fint hem där jag kan njuta och känna lugnet

Lite bra musik så här på söndagen


Mysdag

Igår var det dags att leka. Bakis och inte alls sugen på att leka med fyra små prinsessor så var det bara att ta sig i kragen, duscha och vänta på att syrran skulle hämta mig. Det var lika mysigt som vanligt men jag intog en liggande ställning när vi lekte.
Anneli bjöd på lunch och det var som vanligt jätte gott.





Mina fyra små änglar


Stora familjen äter lunch


Sara myser i Annelis famn. Dockebarnet

Fredagen var en jobbig dag, det var därför jag inte bloggade något. Det var tjafs hela dagen på sms, på kvällen övergick det till att jag fick sms om att jag var en taxihora, värdelös mm, ja allt för att försöka trycka ner mig. Telefonrigning, förföljelse på krogen, meddelanden på blogg och facebook, sms till min mamma, meddelanden för att försöka svartmåla mig till vänner.. mm.. Det slutade med att jag fick sätta telefonen på ljudlös för att få sova.
Försöket av denna människa att trycka ner mig misslyckades. Istället kom jag till insikt på vad det är för människa som håller på så här. Den här personen trodde nog att jag var svagare men nu blev motsattsen bevisad och jag reste mig som den starka tjej jag blir när någon gör så här. Jag kan äntligen sluta att älta och istället gå vidare med mitt liv. Jag hoppas att denna människa aldrig mer hör av sig till mig för jag vill inte ha såna labila människor i mitt liv. Att först skicka sms om vilken taxihora jag är för att typ 3 timmar senare skicka sms om att man kan inte leva utan mig. Skumt som fan. Jo, jag vet att jag kommer att få ett fult rykte på grund av denna, men de som känner mig vet att jag inte är en sån som målas upp. Jag ligger inte och bredsar för alla på taxi, jag förbjuder inte människor att träffa kompisar, jag har inte ett överdrivet bekräftelsebehov mm

Nu är det den starka Jessie som ska njuta av resten av sommaren med min familj och med mina underbara vänner


En upplysning

Efter helgen så kommer jag att låsa min blogg så att bara de jag vill kan läsa.

Ja mamma och Inger... jag hjälper er.

Fräsigt!!

Nu har jag varit hos frissan, jag blev nöjd och känner mig fin i håret, men frågan är hur jag skall kunna få till frisyren själv....
På väg till frissan så ringde mamma, hon tyckte att tatueringen såg stor ut men när jag åkte till min moster på en fika efter frissan så var mamma där, ingen av de tyckte att den var stor, bara fin. Min mamma och min moster är väldigt öppen och ungdomliga till sinnet, inga suraper som är insyltad.

Så här sitter jag... nöjd med håret och nöjd med tatueringen. Jag känner mig faktiskt riktigt fin och det är länge sedan som jag gjorde det. Nu är det bara lite viktnedgång kvar...
Men visst är väll jag värd att känna mig vacker?

Jag säger som det lilla äcklet.... "fräsigt"

Honey i´m home!

Ja just det ja... jag bor ju själv. Hobbe i´m home!! Jag känner mig otroligt älskad av Hobbe. Han blir så glad när vi har varit ifrån varandra och när vi ses igen. Inget tjafs där, bara längtan och det är en underbar känsla.

Mina dagar i dalarna har varit trevliga. Att åka bil själv i flera timmar gör att man har tid för att riktigt rensa hjärnan, och det kan man väl säga att jag gjorde. Nackdelen är att jag funderar så jäkla mycket så jag lessnar på mig själv. Hur mår jag egentligen? Jo jag är ganska tom och kall. Efter allt som har varit så har jag tappat en bit av mitt hjärta som gör att jag har blivit en kallare människa än vad jag vill. Jag har puttat in mina känslor i ett hörn och vill inte ta fram allt. Ibland smyger de fram men jag är snabb som fasen på att putta in dom, låsa och kasta nyckeln igen. Jag är nog rädd för att det skall svida igen. Jag tar fram det falska leendet och låtsas vara glad, men innombords så rinner tårarna fortfarande. Håller jag på att tappa fotfästet? Eller har känslorna etsat sig fast och vill inte försvinna? Hur länge ska jag vara en kall människa? Hur mycket ska jag tänka på mig själv?
Ja man förstår ju att jag har åkt för mycket mil själv...

Jag tatuerade mig när jag var i Borlänge. Mamma ringde i morse och frågade om jag hade gjort det... ja, sa jag... jag har gjort en liten blomma... hon lät ganska lugn när jag sa liten. Men det beror på vad man jämnför med. Min blomma är inte ensam på min arm...



Bilden blev lite konstig eftersom att jag fotade själv.
Nu i efterhand kan jag tycka att blomman blev någon centimeter felplacerad men det rätar man enkelt till med en till liten blomma bredvid... men först måste denna läka och bli vacker! Alla vet att allt jag tatuerar betyder något och det gör även denna.

På resande fot

Nu har jag varit hemma för att hämta andan lite. I morgonbitti bär det av till Borlänge. Det vankas gamla vänner, tatuering och en tripp till Rättvik för Classic car week. Med andra ord så blir det dött här på bloggen fram till torsdag igen. Är det semester så är det! Men sedan väntar bara en liten tripp till frösö djurpark och efter det blir jag hemma resten av sommaren.

På återseende alla goda vänner!

Pusselipuss

Slut som artist

Efter några dagars vandring, shopping, party och pridefestival så har fötterna sagt upp sig. Jag har ont i varenda trampdyna och jag känner mig slut och trött. Helgen har varit kanonkul med mycket skratt och upplevelser. Jag trivs som fisken i vattnet i Stockholm så lite krämper gör ingenting. Det är bara att bita ihop. Jag älskar att fota och denna helg blev det 306 foton i huvudstaden.
Prideveckan var suverän. Vi stod och kikade på paraden i lite drygt 2 timmar och det var inte ens jobbigt. Ljuvlig stämmning, glatt, sjukt, humor men samtidigt så får vi inte glömma allt kämpande som dessa får stå ut med. Diskriminering är ett väldigt bra ord att sammanfatta HBTQ personer i. Så mycket som de får kämpa för sina rättigheter och ett vardagligt liv i vardagen. Mer människor borde stötta mera!!!
Jag vet inte vart jag skall börja så jag kastar in lite bilder och lägger mig sedan för att vila....


Kolla Inger vad snygg skorna är på!!!










Mona Sahlin och Maria Wetterstrand





Mer kändisar


En lugn oas mitt i storstaden. Så härligt att sitta och njuta med picknick.
Att jag alltid får ångest när jag skall åka ifrån Stockholm...


RSS 2.0