Min nyårsafton
Det har varit några välbehövda lediga dagar, men nu börjar ångesten att krypa fram inför min jobbarhelg. Jag orkar knappt med att jobba helger längre. Alla sena nätter, alla fyllon, alla helger som jag skulle kunna umgås med mina vänner och alla helger som jag kunde ha åkt någonstans med mr A. Usch vad tråkigt det är att jobba helger...
Efter julhelgen så känns det lite bättre, men inte helt felfritt. Men på en punkt så känns det bättre, jag känner mig fortfarande lite besviken men någon har gjort så att mitt hjärta håller på att lappas ihop. Jag känner mer och mer värme och jag känner ärlighet. Jag har fått se en lite ny sida, den sidan är underbar. Att få ta del av tankar och funderingar gör att allt känns mycket bättre. Man känner sig mer delaktig då.
Men på den andra punkten som gjorde mig ledsen på julafton har jag inte hört ett ljud ifrån. Som bortblåst utan skuldkänslor.
Det vankas nyårsafton och jag känner mig jätteglad. Under de nio år som jag har haft Hobbe så har jag firat i stan en gång med mina vänner. Det var den nyårsafton som jag nyss hade lärt känna min vän Pelle, det måste vara för ungefär 7-8 år sedan. Jag dejtade en kille då.. som jag skulle fira nyår med och mamma skulle vara hundvakt. Jag satt och väntade hos mamma på att min så kallade pojkvän skulle ringa, men det gjorde han aldrig och telefonen var avstängd.... det visade sig att han firade med sin andra flickvän... ja det kom fram att han var tillsammans med mig och en till under tre månader. Så fort han inte var med mig så var telefonen avstängd och när han var med mig så var telefonen på ljudlös. Jag kom inte på hur det var förrän på alla hjärtans dag då han hade bestämt med oss båda. Då föll bitarna på plats. Detta har satt sina spår när telefoner är avstängd och jag inte kan nå tex pojkvän på flera dagar. Men mamma skjutsade mig dit Pelle var och hans vänner som jag aldrig hade träffat tog emot mig med öppna armar. Det är jag väldigt tacksam för än i dag för det visade sig att det var början till flera nya vänskaper, som håller än idag.
Men tillbaka till nyårsafton. Jag och Hobbe skulle egentligen gömma oss undan smällarna hos mamma efter att jag slutar jobbet klockan 22:00. Tack vare min mamma som ställer upp med att vara hundvakt så kan jag fira tolvslaget med min underbara pojkvän. Jag känner mig lycklig att få fira med honom för jag älskar verkligen mr A... väldigt mycket... någon dag innan jul stod jag vid diskbänken, han kom och höll om mig bakifrån och plötsligt så kände jag det där lilla pirret i magen...lika starkt som för fem månader sedan, då vet jag att det är äkta kärlek och jag vill att den aldrig tar slut.
Jag hoppas att vi får en underbar nyårsafton. Jag skall bara njuta!
Jag är väldigt tacksam över att jag har världens bästa mamma som ställer upp på mig så ofta. Vad skulle jag göra utan dig min underbara mamma? Du är ett av ljusen i mitt liv, jag älskar dig...
... ja, moster Inger.... dig oxå... :-)
Efter julhelgen så känns det lite bättre, men inte helt felfritt. Men på en punkt så känns det bättre, jag känner mig fortfarande lite besviken men någon har gjort så att mitt hjärta håller på att lappas ihop. Jag känner mer och mer värme och jag känner ärlighet. Jag har fått se en lite ny sida, den sidan är underbar. Att få ta del av tankar och funderingar gör att allt känns mycket bättre. Man känner sig mer delaktig då.
Men på den andra punkten som gjorde mig ledsen på julafton har jag inte hört ett ljud ifrån. Som bortblåst utan skuldkänslor.
Det vankas nyårsafton och jag känner mig jätteglad. Under de nio år som jag har haft Hobbe så har jag firat i stan en gång med mina vänner. Det var den nyårsafton som jag nyss hade lärt känna min vän Pelle, det måste vara för ungefär 7-8 år sedan. Jag dejtade en kille då.. som jag skulle fira nyår med och mamma skulle vara hundvakt. Jag satt och väntade hos mamma på att min så kallade pojkvän skulle ringa, men det gjorde han aldrig och telefonen var avstängd.... det visade sig att han firade med sin andra flickvän... ja det kom fram att han var tillsammans med mig och en till under tre månader. Så fort han inte var med mig så var telefonen avstängd och när han var med mig så var telefonen på ljudlös. Jag kom inte på hur det var förrän på alla hjärtans dag då han hade bestämt med oss båda. Då föll bitarna på plats. Detta har satt sina spår när telefoner är avstängd och jag inte kan nå tex pojkvän på flera dagar. Men mamma skjutsade mig dit Pelle var och hans vänner som jag aldrig hade träffat tog emot mig med öppna armar. Det är jag väldigt tacksam för än i dag för det visade sig att det var början till flera nya vänskaper, som håller än idag.
Men tillbaka till nyårsafton. Jag och Hobbe skulle egentligen gömma oss undan smällarna hos mamma efter att jag slutar jobbet klockan 22:00. Tack vare min mamma som ställer upp med att vara hundvakt så kan jag fira tolvslaget med min underbara pojkvän. Jag känner mig lycklig att få fira med honom för jag älskar verkligen mr A... väldigt mycket... någon dag innan jul stod jag vid diskbänken, han kom och höll om mig bakifrån och plötsligt så kände jag det där lilla pirret i magen...lika starkt som för fem månader sedan, då vet jag att det är äkta kärlek och jag vill att den aldrig tar slut.
Jag hoppas att vi får en underbar nyårsafton. Jag skall bara njuta!
Jag är väldigt tacksam över att jag har världens bästa mamma som ställer upp på mig så ofta. Vad skulle jag göra utan dig min underbara mamma? Du är ett av ljusen i mitt liv, jag älskar dig...
... ja, moster Inger.... dig oxå... :-)
Julmys
Idag var det dags för lite julfirande med Anneli och hennes barn. Vi är inte så traditionella av oss. Ingen julmat och ingen tomte. Men mys och glädje fanns det gott om, och det är väll huvudsaken?!
Som vanligt så blev jag jätte glad över mina fina julklappar. En knivvässare och presentkort på perssons, bra tajmat eftersom att jag skall till frissan i morgon. Det såg ut som att alla tre blev glada över sina julklappar som dom fick av mig och Hobbe oxå.
Idag hände det en liten olycka. I morse när jag skulle gå ut med Hobbe så ramlade jag ner för nästan hela min trapp. Fasen vad ont det gjorde. Jag är öm i stjärten, armbågen, benet, revbenet och nacken. Hobbe såg väldigt förvånad ut när jag helt plötsligt låg i en hög i snön. Hoppas att ingen såg.... det lär ju inte ha sett ut som ett nätt litet svanhopp.
Förutom min ömmande kropp så har jag haft en härlig dag. Det känns som att det behövdes efter dessa dagar. Många åmar sig om att ha gått upp i vikt den här julen.. jag har gått ner 2kilo.
julmiddag
Ebba blev "lite" sur när hennes glas stod på fel sida av tallriken. Men hon är ju lika söt iallafall... dockebarnet
Det syns att det är Hasse som har slagit in detta paket... när jag öppnade det så var det en knivvässare plus några vindruvor som han hade lagt i. Fyndigt Hasse! alltid sjuk humor :-)
paketöppning
Mitt paket :-)
Min bästa vän är ganska sjuk av sig... Men det är därför jag gillar henne och vi har alltid roligt tillsammans.
Amanda vill som vanlig posera vid kameran
Charmtrollet Ebba
Oj vad mycket bilder det blev men det är så svårt att välja ut vilka jag ska lägga ut här.
Den lilla flickan är besviken...
Den lilla flickan känner sig sårad och besviken. Hon vill att det skall bli bra igen. Hon pratade lite med han som hon blev ledsen av. Men det inte lilla flickan eller han tänkte på var att hennes hjärta automatiskt sluts igen lite och tar tio steg bakåt. Hon vill inte att det ska vara så men det kan hon inte göra något åt. Hjärtat vill inte bli sårat och försöker att räddar sig själv. Kanske måste han visa lite mer hur mycket hon betyder i hans liv, kanske bli lite mera omtänksam... Den lilla flickan har haft några jobbiga dagar och hon känner sig ledsen. Det är hennes värsta jul hittills. Hon vill att allt ska bli bra igen men vissa stunder har hon känt en viss tveksamhet.. vågar hon? eller kommer hon att bli sårad igen? Kanske blev hon för besviken denna gång? Hon hoppas inte det och det är bara tiden och engagemang som kan utvisa det.
Ledsamt tittar hon ut, funderar på vad som kommer att hända, hur ska nästa steg se ut? Är han villig att försöka även fast hon är ledsen och sviken? Kommer den lilla flickan och han att få tillbaka det som de hade? Hon hoppas på det bästa. Hon kommer att vara ledsen ett tag till men hon hoppas att hjärtat slutar gråta snart. Det värsta som den lilla flickan vet är att bli sårad och besviken. Hon behöver känna den trygghet som finns i förhållanden. Hon vill att tryggheten alltid skall vara där, som något hon kan falla tillbaka i, hon vill inte att den bara ska försvinna ibland. Den lilla flickan känner sig liten...
Den lilla flickan är besviken men hoppas att allt blir bra igen...
Men var det för mycket begärt av den lilla flickan att få en godnatt kram?
Ledsamt tittar hon ut, funderar på vad som kommer att hända, hur ska nästa steg se ut? Är han villig att försöka även fast hon är ledsen och sviken? Kommer den lilla flickan och han att få tillbaka det som de hade? Hon hoppas på det bästa. Hon kommer att vara ledsen ett tag till men hon hoppas att hjärtat slutar gråta snart. Det värsta som den lilla flickan vet är att bli sårad och besviken. Hon behöver känna den trygghet som finns i förhållanden. Hon vill att tryggheten alltid skall vara där, som något hon kan falla tillbaka i, hon vill inte att den bara ska försvinna ibland. Den lilla flickan känner sig liten...
Den lilla flickan är besviken men hoppas att allt blir bra igen...
Men var det för mycket begärt av den lilla flickan att få en godnatt kram?
En kort rad....
Ligger.... stirrar i taket.... funderar.... det är svårt.... kommer det att gå.... det känns trasigt.... det går kanske att laga....om någon engagerar sig....
Min familjemiddag
Min dag hos mamma var trevlig. Jag älskar min familj och allt är alltid så enkelt. Det är aldrig några konstigheter. Jag kände mig fortfarande lite nere men jag gjorde ett försök att se glad ut, även fast jag egentligen inte skulle behöva det. Alla som var där visste att jag känner mig som ett vrak men som vanligt så skall jag försöka att dölja den lilla flickan som finns inuti mig.
Hobbe fick tyvärr stanna hemma för vi har fått tillökning i vår familj. Han är 10månader, heter Pluto och vill äta på allt. Jag ville ha lite lugn och ro så min lilla goprins fick vara hemma. Pluto är en omplaceringshund som syrran med familj har tagit hand om. Mysig rackare..... men jag fick gömma mina ludna skor för jag ville ha dessa hela när jag åkte hem. Har ingen lust att köpa nya för flera tusen..
Dagens julmat var den bästa som jag har ätit i år. Mamma är oslagbar när det gäller matlagning. Det är något som hon kan och jag förstår fortfarande inte varför hon jobbar med det yrke hon gör... hon borde jobba med mat.
Idag var det min systerdotter Signes dag. Hon hade verkligen myror i kroppen när hon såg alla paket som tomten hade lämnat till henne. Jag blir varm i hela kroppen när jag ser barn med förväntansfulla blickar, som inte kan sitta stilla för sin nyfikenhet går inte att stoppa.
förväntansfulla Signe
Här myser Signe med alla paketen
"Tymää tätten" (kyss mig i tjärten) som Signe säger! Haha är hon inte för härlig. Hon kommer ofta med ganska roliga fraser. Jag, mamma och syrran plockade undan maten. Plötsligt kommer Signe och monar för oss och säger "tymää tätten". Undra om det var Svenne eller Nicke som lärde henne detta. Men en rolig syn var det för vi tokskrattade. kanske kommer hon att passa som en liten teaterapa när hon blir äldre.
Jag klarade inte av att må som jag gör just nu och vara utan min röda corner på det, det gick inte.
Hobbe fick tyvärr stanna hemma för vi har fått tillökning i vår familj. Han är 10månader, heter Pluto och vill äta på allt. Jag ville ha lite lugn och ro så min lilla goprins fick vara hemma. Pluto är en omplaceringshund som syrran med familj har tagit hand om. Mysig rackare..... men jag fick gömma mina ludna skor för jag ville ha dessa hela när jag åkte hem. Har ingen lust att köpa nya för flera tusen..
Dagens julmat var den bästa som jag har ätit i år. Mamma är oslagbar när det gäller matlagning. Det är något som hon kan och jag förstår fortfarande inte varför hon jobbar med det yrke hon gör... hon borde jobba med mat.
Idag var det min systerdotter Signes dag. Hon hade verkligen myror i kroppen när hon såg alla paket som tomten hade lämnat till henne. Jag blir varm i hela kroppen när jag ser barn med förväntansfulla blickar, som inte kan sitta stilla för sin nyfikenhet går inte att stoppa.
förväntansfulla Signe
Här myser Signe med alla paketen
"Tymää tätten" (kyss mig i tjärten) som Signe säger! Haha är hon inte för härlig. Hon kommer ofta med ganska roliga fraser. Jag, mamma och syrran plockade undan maten. Plötsligt kommer Signe och monar för oss och säger "tymää tätten". Undra om det var Svenne eller Nicke som lärde henne detta. Men en rolig syn var det för vi tokskrattade. kanske kommer hon att passa som en liten teaterapa när hon blir äldre.
Jag klarade inte av att må som jag gör just nu och vara utan min röda corner på det, det gick inte.
Mår jag bättre?
Natten var otroligt jobbig att jobba. det kändes lång och jag hade så mycket funderingar i mitt huvud.
I morse när jag kom hem somnade jag på engång av utmattning. Vilken dag och natt det har varit. Jag har bestämt mig för att nästa år så firar inte jag jul. Då blir det utomlands istället. Jag utsätter mig inte för detta igen.
Idag blir det middag hos mamma. Det ska bli skönt att träffa syrran med familj och mamma och hennes man. En enkel middag med trevliga människor.
I går skrev jag om att jag funderade på att åka till en vän i Stockholm för att slappna av lite, men jag känner att jag har ingen ork att åka ner dit så kvällen lär bli lugn hemma med Hobbe.
Med en dunkande huvudvärk ställer jag mig själv frågan.... Mår jag bättre i dag? Nej, jag tror faktiskt inte det. Två personer har gjort mig mycket besviken på olika sätt och erfarenheten som jag fick igår gör mig ledsen.
I morse när jag kom hem somnade jag på engång av utmattning. Vilken dag och natt det har varit. Jag har bestämt mig för att nästa år så firar inte jag jul. Då blir det utomlands istället. Jag utsätter mig inte för detta igen.
Idag blir det middag hos mamma. Det ska bli skönt att träffa syrran med familj och mamma och hennes man. En enkel middag med trevliga människor.
I går skrev jag om att jag funderade på att åka till en vän i Stockholm för att slappna av lite, men jag känner att jag har ingen ork att åka ner dit så kvällen lär bli lugn hemma med Hobbe.
Med en dunkande huvudvärk ställer jag mig själv frågan.... Mår jag bättre i dag? Nej, jag tror faktiskt inte det. Två personer har gjort mig mycket besviken på olika sätt och erfarenheten som jag fick igår gör mig ledsen.
Julafton??
Jag vet inte hur jag ska börja, och jag vet inte hur jag ska skriva.
Min jul har inte riktigt varit så bra, rättare sagt, det här har varit min värsta jul hittills.
När jag var på väg hem ifrån mitt julfirande så brast allt och jag körde gråtande hela vägen hem. Inte bara på grund av firandet, det fanns annat med i bilden också.
Väl hemma så kände jag att jag måste prata med någon men vill inte förstöra firandet för någon som har en trevlig afton. Min pojkvän kunde jag inte ringa till, han har inte ens telefonen påslagen.
Det slutade med att jag ringde gråtandes till min moster. Hon råkar alltid ut för att jag ringer när jag mår dåligt. Hon tar sig alltid tid med mig och hur förstår hur jag känner.
Nu sitter jag hemma och gör ett försök att må bättre, att inte se så ledsen ut, att få bort mina svullnader runt ögonen för jag ska jobba inatt. Jag vägrar att visa mig sårbar på jobbet. Ingen får se den lilla flickan som kryper fram i bland. Hon som mår dåligt och behöver någon som bryr sig. Någon som finns där med sin trygga famn. Det är tur att jag har vänner och familj som är omtänksamma.
Jag lyssnar på en underbar julklapp som jag har fått av en kollega. En skiva som hennes son har spelat in. Sirius spelaren Rickard Rickardsson. Han är underbar på att sjunga. skivan får mig att drömma bort, miljoner mil bort....
Tack Erika och Inger för att jag fick förstöra er julstämning.
Jag vill inte skriva här om vad som har hänt idag. Det är för privat och känslosamt.
Ska man må så här på julafton?
Nattliga funderingar
Att vakna vid klockan 11:00 när man har jobbat natt är ingen höjdare. Men mitt uppvaknande var trevligt, det knackade på dörren och där stod mina hyresvärdar med julklappar! Det lustiga är att hon vet vad jag önskar mig utan att hon behöver fråga. Jag fick två fat i serien mine som jag samlar på. Kanon de kan jag använda som uppläggningsfat!
Inatt var det segt att jobba. Jag har inte jobbat nattskift på länge och det var tur att jag fick besök av mina härliga kollegor. Ett nattskift kvar och sedan är jag ledig i sex dagar. Undra vad jag skall göra alla dessa dagar? Eftersom att jag bara är upptagen i morgon med en mysig familjemiddag så kom tanken på att åka ner till stockholm för att hälsa på min vän. Vad ska jag annars göra? Vänta och vänta? Nä det är ingenting för mig. Varför skall mitt liv stannas upp bara för att jag inte får klara besked? Ibland kan jag känna känslan av att jag sitter som reserv på bänken... Det är inte vad jag vill med mitt liv. Jag vill fira jul med de människor som jag älskar eftersom det är vad julen handlar om för mig. Alla kanske inte tänker lika. Att veta att jag inte får plats på någon av dagarna gör mig lite besviken. Om man inte får plats på den mest familjära helgen hur skall man då få plats på resten? Eller skall det bara vara ett vardagligt förhållande till denne person? Det är inte riktigt min melodi. Men lite känns det som så.... Jag är den osynlige Molgan, folk vet att jag finns men aldrig har träffat.... som man puttar bort när det inte passar... Det är inte en trevlig känsla.
Jag har varit otroligt röksugen hela natten och är det fortfarande. I morse när jag var på väg hem så höll jag på att åka in på macken för att köpa cigg. Hade jag bott nära en affär så hade jag åkt och köpt ett paket nu.... Är det värt att gå igenom det här? Är det inte bara enklare att röka och njuta?
Inatt var det segt att jobba. Jag har inte jobbat nattskift på länge och det var tur att jag fick besök av mina härliga kollegor. Ett nattskift kvar och sedan är jag ledig i sex dagar. Undra vad jag skall göra alla dessa dagar? Eftersom att jag bara är upptagen i morgon med en mysig familjemiddag så kom tanken på att åka ner till stockholm för att hälsa på min vän. Vad ska jag annars göra? Vänta och vänta? Nä det är ingenting för mig. Varför skall mitt liv stannas upp bara för att jag inte får klara besked? Ibland kan jag känna känslan av att jag sitter som reserv på bänken... Det är inte vad jag vill med mitt liv. Jag vill fira jul med de människor som jag älskar eftersom det är vad julen handlar om för mig. Alla kanske inte tänker lika. Att veta att jag inte får plats på någon av dagarna gör mig lite besviken. Om man inte får plats på den mest familjära helgen hur skall man då få plats på resten? Eller skall det bara vara ett vardagligt förhållande till denne person? Det är inte riktigt min melodi. Men lite känns det som så.... Jag är den osynlige Molgan, folk vet att jag finns men aldrig har träffat.... som man puttar bort när det inte passar... Det är inte en trevlig känsla.
Jag har varit otroligt röksugen hela natten och är det fortfarande. I morse när jag var på väg hem så höll jag på att åka in på macken för att köpa cigg. Hade jag bott nära en affär så hade jag åkt och köpt ett paket nu.... Är det värt att gå igenom det här? Är det inte bara enklare att röka och njuta?
Det är nära nu..
Min dag började med ett extra skift. Nog för att jag ångrade mig när larmet pep 05:00 men när skiftet var över så kändes det skönt med lite extra klirr i kassan.
Efter jobbet så var det dags för en lunch tillsammans med mr A på canton sedan bar det av till Birsta som resten av Sundsvall. Jag fattar inte vart allt folk kommer ifrån eller vart vissa lärde sig att köra bil.
Nu har jag bara två klappar kvar att inhandla och jag vet redan vad jag ska köpa så det känns jätte skönt. I morgon är det äntligen färdigt och jag känner ingen stress.
Propparna håller, det är plogat och röksuget känns lite dämpat. Härliga tider!
Det är nära till julen... jag hoppas att den blir mysig
Efter jobbet så var det dags för en lunch tillsammans med mr A på canton sedan bar det av till Birsta som resten av Sundsvall. Jag fattar inte vart allt folk kommer ifrån eller vart vissa lärde sig att köra bil.
Nu har jag bara två klappar kvar att inhandla och jag vet redan vad jag ska köpa så det känns jätte skönt. I morgon är det äntligen färdigt och jag känner ingen stress.
Propparna håller, det är plogat och röksuget känns lite dämpat. Härliga tider!
Det är nära till julen... jag hoppas att den blir mysig
Arg?!
Propparna höll hela natten så det var ju skönt. Men mina tankar snurrar runt en sak, vad händer om proppen går och det blir en kortslutning så att det börjar brinna? När Hobbe är själv. Vågar jag lämna min lilla prins själv hemma? Vågar man att chansa? Den här situationen känns ganska sjuk egentligen.
Jag och Hobbe sov riktigt länge idag. När vi öppnade dörren när vi skulle ut på promenad så insåg jag att vi var insnöad. Snön hade drivit mot dörren så att den knappt gick att öppna. Väl nere på marken så insåg jag att mina hyresvärdar fortfarande inte har skottat. Jag fick balansera i det lilla som var kvar av mr A:s hjulspår annars hade snön gått över knäna. Ingen har skottat sedan i fredags. Alla spadar är inlåsta så jag fick SOPA bort snön så att jag får fram bilen. Gissa hur många svordommar som kom ur min mun under den tiden för det har inte kommit lite snö i helgen. tankarna gick: "flytta, flytta, flytta"
Det kräksnöar fortfarande och nu börjar jag tänka på hur det blir när jag kommer hem ifrån jobbet ikväll. Ska jag parkera på vägen då? Vågar jag att tvätta i kväll när jag kommer hem eller måste jag åka till mamma för att ha rena kläder? Tvättar jag så går proppen, vågar jag att chansa? Ska det vara så här? Gör dom inget åt propparna den här veckan så ska jag förhandla om en lägre hyra, för man skall väll kunna utfärda vardagliga sysslor?
Jag har inte rökt på 7 dagar och jag kännermig jätte duktig. Idag har det varit så nära att jag skulle åka och köpa ett ciggpaket och röka upp alla på samma gång. Mitt humör tryter när jag är röksugen och ALLT jäklas. Men jag ska stå ut. Jag ska fasen visar er alla att jag kan! Nu har min envishet tagit över...
Jag och Hobbe sov riktigt länge idag. När vi öppnade dörren när vi skulle ut på promenad så insåg jag att vi var insnöad. Snön hade drivit mot dörren så att den knappt gick att öppna. Väl nere på marken så insåg jag att mina hyresvärdar fortfarande inte har skottat. Jag fick balansera i det lilla som var kvar av mr A:s hjulspår annars hade snön gått över knäna. Ingen har skottat sedan i fredags. Alla spadar är inlåsta så jag fick SOPA bort snön så att jag får fram bilen. Gissa hur många svordommar som kom ur min mun under den tiden för det har inte kommit lite snö i helgen. tankarna gick: "flytta, flytta, flytta"
Det kräksnöar fortfarande och nu börjar jag tänka på hur det blir när jag kommer hem ifrån jobbet ikväll. Ska jag parkera på vägen då? Vågar jag att tvätta i kväll när jag kommer hem eller måste jag åka till mamma för att ha rena kläder? Tvättar jag så går proppen, vågar jag att chansa? Ska det vara så här? Gör dom inget åt propparna den här veckan så ska jag förhandla om en lägre hyra, för man skall väll kunna utfärda vardagliga sysslor?
Jag har inte rökt på 7 dagar och jag kännermig jätte duktig. Idag har det varit så nära att jag skulle åka och köpa ett ciggpaket och röka upp alla på samma gång. Mitt humör tryter när jag är röksugen och ALLT jäklas. Men jag ska stå ut. Jag ska fasen visar er alla att jag kan! Nu har min envishet tagit över...
Min helg
Helgen har varit mysig även fast jag jobbade tio timmar på lördagen. På något sett så var det ganska trevligt, kanske beror det på att jag var på så bra humör plus att jag längtade efter mina små middagsgäster. Igår när jag slutade så var det bara att åka och handla lite till middagen, med tanke på de små rackarungarna så blev det tacos. Det var en mysig middag med tända ljus, skratt och god mat. Senare kom mr A som pricken över i:et och allt känndes så perfekt. Äntligen så fick han träffa två av de som jag älskar mest i världen.
Amanda ville inte följa med sin mamma hem, hon ville stanna här med mig och det var ganska nära att jag skulle vika mig. Jag har så svårt att motstå dessa två när dom vill något. Det skär i mitt hjärta när jag gör någon av dom besvikna.
Idag var jag hos min kusin som fyllde år, han och sambon har en lägenhet i ett gammalt hus så dom har högt itak och fina dörrkarmar. Agge har lyckats att få lägenheten så personlig och mysig. Mycket små detaljer som är typiskt henne. Både min kusin och Agge är supermysiga personer och ibland kan jag tycka att jag har alldeles för lite kontakt med de. Alltid glada och trevliga.
Idag hade mr A match. Hittills så har hans lag vunnit alla matcher. Han trodde att det skulle bli förlust idag eftersom att så många duktiga spelare var borta i hans lag. Det slutade med oavgjort. FBC Nordic kämpar vidare och verkar vara oslagbara. Jag som inte gillar sport, har nu blivit intresserad av innebandy, men bara när mrA spelar. Det är en ganska rolig upplevelse :-)
Helgen har varit precis som jag hoppades på, förutom en liten detalj som växer och växer... just nu är snart detaljen som en böld i ars... Så fort jag tvättar, diskar, lagar mat, dammsuger mm så går propparna. Inatt gick den förbannade proppen så när vi vaknade så var det kallt inne. Hur länge ska jag stå ut med dessa otroligt enerverande proppar innan jag bestämmer mig för att hitta ett annat boende? Om det fortsätter så här så står jag inte ut hela vintern.
Hobbe är inte så nöjd när han får ha reflextäcket på sig. lillkorven
Granen är på plats och det kändes så skönt att få sällskap i pysslandet av mr A.
Amanda ville inte följa med sin mamma hem, hon ville stanna här med mig och det var ganska nära att jag skulle vika mig. Jag har så svårt att motstå dessa två när dom vill något. Det skär i mitt hjärta när jag gör någon av dom besvikna.
Idag var jag hos min kusin som fyllde år, han och sambon har en lägenhet i ett gammalt hus så dom har högt itak och fina dörrkarmar. Agge har lyckats att få lägenheten så personlig och mysig. Mycket små detaljer som är typiskt henne. Både min kusin och Agge är supermysiga personer och ibland kan jag tycka att jag har alldeles för lite kontakt med de. Alltid glada och trevliga.
Idag hade mr A match. Hittills så har hans lag vunnit alla matcher. Han trodde att det skulle bli förlust idag eftersom att så många duktiga spelare var borta i hans lag. Det slutade med oavgjort. FBC Nordic kämpar vidare och verkar vara oslagbara. Jag som inte gillar sport, har nu blivit intresserad av innebandy, men bara när mrA spelar. Det är en ganska rolig upplevelse :-)
Helgen har varit precis som jag hoppades på, förutom en liten detalj som växer och växer... just nu är snart detaljen som en böld i ars... Så fort jag tvättar, diskar, lagar mat, dammsuger mm så går propparna. Inatt gick den förbannade proppen så när vi vaknade så var det kallt inne. Hur länge ska jag stå ut med dessa otroligt enerverande proppar innan jag bestämmer mig för att hitta ett annat boende? Om det fortsätter så här så står jag inte ut hela vintern.
Hobbe är inte så nöjd när han får ha reflextäcket på sig. lillkorven
Granen är på plats och det kändes så skönt att få sällskap i pysslandet av mr A.
Trötter
För andra morgonen irad så lyckas jag att försova mig. Tur att det var på två olika jobb för annars skulle det vara ganska pinsamt. I morse tänkte jag börja klockan 08:00 men då vaknade jag. Jag tror att det kan vara för att jag drömmde en ganska sjuk dröm.... Jag och mr A var och fiskade torsk i Norge, sedan när vi skulle lägga oss så ställde mr A om min klocka till 06:00 istället för 07:00 för att retas.. När jag vaknade av larmet i verkligheten så tyckte jag att klockan var bara 06:00 så jag låg kvar och myste som slutade i att jag somnade om. Hmm då kanske det är mr A:s fel att jag försov mig även fast han sov hemma?? hihi!
Det är tur att jag kan flexa lite på mina fackliga tider så det var inte så märkvärdigt när jag kom inrusande som en isbit runt 09:00..
FASEN vad det är kallt!!! Min bil höll inte på att starta i morse, det var -20 grader. Det tog en låååång stund innan jag fick liv i den så jag hoppas att den startar i morgonbitti när jag ska åka på jobbet 05:30. Jag vägrar att komma sent en morgon till.
I morgon kunde mr A ha Hobbe och det känns jätte skönt att slippa be någon om hundvakt. Det tar emot varje gång som jag måste göra det men det är tyvärr ett måste när man bor själv, jobbar mer än heltid och är hundägare. Jag har inte velat fråga mr A om sådant än för det känns dumt. Jag vill inte att han ska tro att jag utnyttjar honom. Han skall sova hos mig inatt så då är det inte så omständigt att ta en liten repa med kroppen runt byn. (förutom kylan)
Jag är sugen på mammas kålpudding, hoppas att hon ringer och bjuder mig på det till snart.... som jag väntar och väntar :-)
Det är tur att jag kan flexa lite på mina fackliga tider så det var inte så märkvärdigt när jag kom inrusande som en isbit runt 09:00..
FASEN vad det är kallt!!! Min bil höll inte på att starta i morse, det var -20 grader. Det tog en låååång stund innan jag fick liv i den så jag hoppas att den startar i morgonbitti när jag ska åka på jobbet 05:30. Jag vägrar att komma sent en morgon till.
I morgon kunde mr A ha Hobbe och det känns jätte skönt att slippa be någon om hundvakt. Det tar emot varje gång som jag måste göra det men det är tyvärr ett måste när man bor själv, jobbar mer än heltid och är hundägare. Jag har inte velat fråga mr A om sådant än för det känns dumt. Jag vill inte att han ska tro att jag utnyttjar honom. Han skall sova hos mig inatt så då är det inte så omständigt att ta en liten repa med kroppen runt byn. (förutom kylan)
Jag är sugen på mammas kålpudding, hoppas att hon ringer och bjuder mig på det till snart.... som jag väntar och väntar :-)
För godtrogen?
Felet med mig är att jag tror det bästa om alla människor som jag träffar. Jag tror att alla är ärlig och snälla. Idag fick jag lära mig att det finns fula, oärliga människor som ljuger mig rakt upp i ansiktet... för andra gången!! Denna människa har förlorat mitt förtroende totalt och så lär det förbli. Hur kan man ha samvete att hitta på en historia, berätta den och låta trovärdig? Hur kan man ha samvete till detta???
Är det något som jag har svårt för så är det oärliga, falska, långsura och orättvisa människor. Denna människa uppfyllde två av dessa idag...
Jaja nu orkar jag inte att lägga ner mer energi på detta...
Min dag började lite knepigt eftersom att jag försov mig. Jag får riktig panik när det blir så. Jag var snabb måste jag säga. Ifrån att ligga i sängen till att sitta på jobbet så tog det 40 minuter. Jag hann att gå med Hobbe, göra mig färdig och köra hemifrån till jobbet... inte illa Höglinskan!
När jag sprang ut med Hobbe så fick jag en chock.. det var snuskigt kallt ute. När man snorar till och näsborrarna fastnar, då är det fasen kallt!! Nu är det dags att ta fram ALLA varma kläder.
Väl hemma efter en dag på jobbet så var det dags för min och Hobbes traditionella mysjulpyntardag.. Fram med Carolas julskiva, tomtar, glögg och ljus. Till min förskräckelse så hittade jag inte en av mina favorit tomtar. Den som jag har gjort själv när jag var liten. (väldigt liten om man kollar på tomtens utseende) Efter mycket letande så hittade jag henne, som jag lagt på ett säkert ställe.
I morgon blir det fackligt arbete och fredagsmyyyys med mr A. Vi ska ta fram min gran och klä den tillsammans. Riktigt mysigt. I alla år har jag stått ensammen vid denna gran så det ska bli så trevligt att få göra det tillsammans med min underbara kille.
Made by Jessie
Så här måste man vara klädd för att nästan stå ut med kylan
Är det något som jag har svårt för så är det oärliga, falska, långsura och orättvisa människor. Denna människa uppfyllde två av dessa idag...
Jaja nu orkar jag inte att lägga ner mer energi på detta...
Min dag började lite knepigt eftersom att jag försov mig. Jag får riktig panik när det blir så. Jag var snabb måste jag säga. Ifrån att ligga i sängen till att sitta på jobbet så tog det 40 minuter. Jag hann att gå med Hobbe, göra mig färdig och köra hemifrån till jobbet... inte illa Höglinskan!
När jag sprang ut med Hobbe så fick jag en chock.. det var snuskigt kallt ute. När man snorar till och näsborrarna fastnar, då är det fasen kallt!! Nu är det dags att ta fram ALLA varma kläder.
Väl hemma efter en dag på jobbet så var det dags för min och Hobbes traditionella mysjulpyntardag.. Fram med Carolas julskiva, tomtar, glögg och ljus. Till min förskräckelse så hittade jag inte en av mina favorit tomtar. Den som jag har gjort själv när jag var liten. (väldigt liten om man kollar på tomtens utseende) Efter mycket letande så hittade jag henne, som jag lagt på ett säkert ställe.
I morgon blir det fackligt arbete och fredagsmyyyys med mr A. Vi ska ta fram min gran och klä den tillsammans. Riktigt mysigt. I alla år har jag stått ensammen vid denna gran så det ska bli så trevligt att få göra det tillsammans med min underbara kille.
Made by Jessie
Så här måste man vara klädd för att nästan stå ut med kylan
Röda corner
Det kryper i kroppen, jag känner mig rastlös och mitt humör är inget som man ska provosera. Jag måste röra på mig, pilla på saker, gå runt, prata i telefonen... fasen Anneli du måste ju svara!! Jag har inte rökt på tre dagar, ganska skönt att känna sig duktig men samtidigt så känns det som att någon jäkel straffar mig. Så fort jag går förbi någon med en cigg i munnen så vill jag bara ta den och springa. Jag känner mig skakig och orolig... vill ha en cigg nu... men som de flesta vet så kan jag vara förbannat envis så jag ska trottsa mig själv med att peka fingret åt mina (underbara) cigg... jag har en kvar i reserv, om det skulle bli akut.... är det akut nu?... nä inte redan... måste kunna säga till mr A att jag har varit duktig idag också... eller ska jag smygröka? nä... hur ska jag då kunna se in i mr A:s underbara ögon och säga att jag har varit duktig?.. nä det går inte... kan inte ljuga för honom... jag står ut ett tag till.... skulle ha haft en boxarpåse... måste avreagera mig... jobbigt läge.. hur länge ska det vara så här...
Jag saknar mina röda corner samtidigt som att jag känner en befrielse....
Fan vad jag är duktig!!!
Änglar...
... finns de? Jag tror att det finns en ängel som vakar över oss alla...
... annars skulle inte jag ha en underbar familj, underbara vänner och en underbar pojkvän.
... annars skulle inte jag ha en underbar familj, underbara vänner och en underbar pojkvän.
Äntligen snö igen
Att det är vitt ute gör mig på så mycket bättre humör. Som bortblåst är dessa svart kvällar, skitig bil, halka och lerig hund. Nu väntar mycket mys, snö, brasa och tända ljus! Kan det bli bättre? Nä..
Jag hoppas att det kommer massor av mera snö så att jag kan göra snöänglar med mina gudbarn, å vad jag saknar dessa kryp, jag har inte träffat Ebba och Amanda på en evighet känns det som. Signe träffade jag i helgen och det var mysigt.
Mamma fick rätt angående min mini julblommor. Hon trodde att jag skulle ta ihjäl de små vackra blommorna och hon fick rätt. Jag glömde bort dom. Plus att dom står på kaminen och jag eldade med dessa stående precis där varmluften kommer ut... mindre smart drag av mig...
Se så det kan bli!
I morse mådde mr A illa och var lite yr... stackars min favoritkille. Jag tänkte fråga om han var gravid men kom på att det kanske inte var rätt läge för skämt :-)
Nu blir det en jobbig period där våra tider krockar så att vi inte kan träffas på flera dagar igen, inte förrän på fredag. Kanske en middag på onsdagen om han mår bättre.
Jag saknar honom redan...
Jag hoppas att det kommer massor av mera snö så att jag kan göra snöänglar med mina gudbarn, å vad jag saknar dessa kryp, jag har inte träffat Ebba och Amanda på en evighet känns det som. Signe träffade jag i helgen och det var mysigt.
Mamma fick rätt angående min mini julblommor. Hon trodde att jag skulle ta ihjäl de små vackra blommorna och hon fick rätt. Jag glömde bort dom. Plus att dom står på kaminen och jag eldade med dessa stående precis där varmluften kommer ut... mindre smart drag av mig...
Se så det kan bli!
I morse mådde mr A illa och var lite yr... stackars min favoritkille. Jag tänkte fråga om han var gravid men kom på att det kanske inte var rätt läge för skämt :-)
Nu blir det en jobbig period där våra tider krockar så att vi inte kan träffas på flera dagar igen, inte förrän på fredag. Kanske en middag på onsdagen om han mår bättre.
Jag saknar honom redan...
Kära tomten...
... jag har hittat ett hus som jag skulle vilja bo i, så i julklapp önskar jag mig lite pengar... bara 2milj. och medans du slår in denna julklapp så kan du passa på att ta med en kålpudding...
Julbord och söndagsmys
Gårdagen var riktigt trevlig... Jag och mr A var till min systerdotter som fyllde tre år. Det är härligt att se små barn få paket när förväntningarna glimtar i ögonen. I början var hon väldigt blyg för mr A men som vanligt med barn så släpper det ganska fort. Hon ville att vi skulle sjunga för henne när vi fikade så det var bara att ställa sig upp och sjunga "ja må hon leva".
Senare var det dags att få till partyutstyrseln och dra iväg på en fördrink hos en kollega och sedan ner på aveny för ett väntande julbord. God mat, rolig underhållning och trevligt sällskap.... bättre kunde det inte bli. Det var en komiker ifrån Piteå som uppträdde och hon var en skön kvinna med mycket humor. Jag hoppas att jag få nöjet att se henne uppträda igen.
Ibland har jag tänkt att jag inte kan få mer känslor för mr A än vad jag redan har men varje gång så bevisas motsattsen. Kan man ha så här mycket känslor för en människa? Det är nästan skrämmande.
Det som jag tycker är skönt med honom är att man behöver aldrig vara orolig för att han ska skämma ut mig när vi är på tillställningar. Han är social, mogen och trevlig mot alla. Han kan verkligen föra sig min underbara mr A. Jag hoppas att det är med honom som jag kommer att ha rullatorrace när jag blir gammal...
Vi hade en trevlig kväll men partypinglan är som bortblåst och vi gick hem någon timme innan stängning. Men vad gör det? Huvudsaken är att jag trivs med tillvaron och just nu kan det inte bli bättre.
Idag låg vi i sängen till nästan klockan 15.... en riktig hundfri slödag.... det känndes riktigt ljuvligt.
Idag blir det en exklusiv middag.... varma mackor
Senare var det dags att få till partyutstyrseln och dra iväg på en fördrink hos en kollega och sedan ner på aveny för ett väntande julbord. God mat, rolig underhållning och trevligt sällskap.... bättre kunde det inte bli. Det var en komiker ifrån Piteå som uppträdde och hon var en skön kvinna med mycket humor. Jag hoppas att jag få nöjet att se henne uppträda igen.
Ibland har jag tänkt att jag inte kan få mer känslor för mr A än vad jag redan har men varje gång så bevisas motsattsen. Kan man ha så här mycket känslor för en människa? Det är nästan skrämmande.
Det som jag tycker är skönt med honom är att man behöver aldrig vara orolig för att han ska skämma ut mig när vi är på tillställningar. Han är social, mogen och trevlig mot alla. Han kan verkligen föra sig min underbara mr A. Jag hoppas att det är med honom som jag kommer att ha rullatorrace när jag blir gammal...
Vi hade en trevlig kväll men partypinglan är som bortblåst och vi gick hem någon timme innan stängning. Men vad gör det? Huvudsaken är att jag trivs med tillvaron och just nu kan det inte bli bättre.
Idag låg vi i sängen till nästan klockan 15.... en riktig hundfri slödag.... det känndes riktigt ljuvligt.
Idag blir det en exklusiv middag.... varma mackor
Fredag
Det vankas idolfinal och jag sitter laddad! Jag är lite klyven på vem jag vill skall vinna men jag tror att det lutar lite lite mera åt Calle. Jag tycker att han har vuxigt mest och har fått kämpat mest under den här tiden.
Jag läste i aftonbladet idag att det skall bli kallt.... väldigt kallt. Hur ska jag då överleva? Jag som är såååå frysen av mig. Det blir nog till att ta fram mina stora lurviga skor som nästan har längre päls än lilla Hobbe. Dom är både fina och sköna, men hur skall jag klä mig resten av kroppen. Jag kan ju inte direkt gå med mina skoterkläder på mig hela dagarna :-) Åååå vad jag saknar min skoter.....
Nä nu är det åter till tv:n för att sitta nervöst och kika...
På återseende mina vänner!
Och du... Carina.... du får fråga mig saker även fast dom är privata ;-) Vi har ju dock kännt varandra i 9 år snart och du vet ju att du inte blir fri mig så lätt! Ses till veckan!
Jag läste i aftonbladet idag att det skall bli kallt.... väldigt kallt. Hur ska jag då överleva? Jag som är såååå frysen av mig. Det blir nog till att ta fram mina stora lurviga skor som nästan har längre päls än lilla Hobbe. Dom är både fina och sköna, men hur skall jag klä mig resten av kroppen. Jag kan ju inte direkt gå med mina skoterkläder på mig hela dagarna :-) Åååå vad jag saknar min skoter.....
Nä nu är det åter till tv:n för att sitta nervöst och kika...
På återseende mina vänner!
Och du... Carina.... du får fråga mig saker även fast dom är privata ;-) Vi har ju dock kännt varandra i 9 år snart och du vet ju att du inte blir fri mig så lätt! Ses till veckan!
Min underbara mamma
Idag var det dags att gå med tunga steg in på sjukhuset... jag blir stel av nervositet som vanligt och mitt hjärta slår fort. Jag gillar inte denna miljö även fast jag borde vara van den vid det här laget..
På väg dit så kände jag mig nervös så jag ringde i vanlig ordning min mamma. Hon är den underbaraste människa jag känner och hon får mig att känna mig lite lugnare. Som vanligt så är hon väldigt mån om mig, ja det är hon om alla i hennes närhet. Jag ringde 20 minuter innan jag hade tid och då frågade hon om jag ville ha sällskap. Hon hörde nog att jag var nervös. Då tänkte jag "men lilla mamma, tror du på fullaste allvar att du skulle hinna?" Men det är tanken som räknas. Att få höra att någon kan avara sin tid med att vara mitt stöd, att känna omtänksamheten och att känna sig omtyckt. Alltid när jag pratar med henne så säger hon "puss och kram" eller "lilla gumman" och det värmer så mycket. Att höra någon säga mysiga saker känns i hjärtat och jag känner mig älskad. Min underbara mamma....
Att säga värmande ord spontant är de ord som man uppskattar mest... iallafall jag. Jag har försökt att vara en omtänksam tjej och tänka på att säga uppskattande saker till min omgivning. Jag får mycket respons tillbaka men ibland kanske man vill höra det komma spontant ifrån någon annan....
Det gick bra på sjukhuset, allt såg bra ut och jag behöver inte komma tillbaka förrän om 6 månader. Jag kan äntligen koppla av och lägga detta bakom mig.
Några timmar efter sjukhusbesöket så blev jag på lite dåligt humör, det borde jag inte ha varit eftersom att det gick så bra, men jag kunde inte rå för det. Min telefon gick varm eftersom att nära och kära ville veta hur det hade gått... men ett samtal kom inte... inte före läkartiden och inte efter... och då tänke jag " vart tog omtänksamheten vägen?" Eller är det jag som tänker fel???
På väg dit så kände jag mig nervös så jag ringde i vanlig ordning min mamma. Hon är den underbaraste människa jag känner och hon får mig att känna mig lite lugnare. Som vanligt så är hon väldigt mån om mig, ja det är hon om alla i hennes närhet. Jag ringde 20 minuter innan jag hade tid och då frågade hon om jag ville ha sällskap. Hon hörde nog att jag var nervös. Då tänkte jag "men lilla mamma, tror du på fullaste allvar att du skulle hinna?" Men det är tanken som räknas. Att få höra att någon kan avara sin tid med att vara mitt stöd, att känna omtänksamheten och att känna sig omtyckt. Alltid när jag pratar med henne så säger hon "puss och kram" eller "lilla gumman" och det värmer så mycket. Att höra någon säga mysiga saker känns i hjärtat och jag känner mig älskad. Min underbara mamma....
Att säga värmande ord spontant är de ord som man uppskattar mest... iallafall jag. Jag har försökt att vara en omtänksam tjej och tänka på att säga uppskattande saker till min omgivning. Jag får mycket respons tillbaka men ibland kanske man vill höra det komma spontant ifrån någon annan....
Det gick bra på sjukhuset, allt såg bra ut och jag behöver inte komma tillbaka förrän om 6 månader. Jag kan äntligen koppla av och lägga detta bakom mig.
Några timmar efter sjukhusbesöket så blev jag på lite dåligt humör, det borde jag inte ha varit eftersom att det gick så bra, men jag kunde inte rå för det. Min telefon gick varm eftersom att nära och kära ville veta hur det hade gått... men ett samtal kom inte... inte före läkartiden och inte efter... och då tänke jag " vart tog omtänksamheten vägen?" Eller är det jag som tänker fel???
onsdagsmys
Detta var den sista dagen som jag börjar tidigt den här veckan. I morgon har jag sovmorgon till 08:00 och det ska bli så skönt.
Jag har gått som en zombie i tre dagar så ikväll blir det sängen tidigt.
Jag har fortfarande ingen julkänsla alls. Jag kan inte fatta att det snart är julafton och det är grönt ute, det känns inte alls rätt. Jag har inte shoppat julklappar så det kanske är dags att börja med det snart. Nackdelen är att det brukar bli dyrt eftersom att jag hittar så mycket till mig själv oxå. Fördelen är att jag vet vad jag skall köpa till alla så det går fort när jag väl sätter igång.
I morgon är det dags för återigen ett läkarbesök och jag börjar att bli lite nervös. Läkaren skall gå in med någon slags microkamera och kika i min kropp. Kan det vara behagligt??? Förhoppningsvis så blir det den sista undersökningen på ett tag, om allt går som det ska så är min nästa tid om 6 månader.
Jag har bestämt mig för att inte tänka så mycket men ibland är det inte så lätt att bara koppla bort allt....
Min hjärna arbetar lite i smyg på vissa funderingar men jag vill inte ta dessa här så jag behåller dom för mig själv ett bra tag till känns det som.... Ibland så känner jag att jag öppnar mig för mycket här, jag har inget problem med det egentligen eftersom att det är jag och mina känslor. Dom som inte vill läsa om dessa behöver inte. Men det som jag kan bli lite less på är att jag öppnar mig här medans jag inte vet så mycket om vissa andras tankar och funderingar. Ibland kan det kännas som en liten mur....
Ikväll har jag och Hobbe en liten myskväll med glögg och brasa.... det är riktigt mysigt.
Jag har gått som en zombie i tre dagar så ikväll blir det sängen tidigt.
Jag har fortfarande ingen julkänsla alls. Jag kan inte fatta att det snart är julafton och det är grönt ute, det känns inte alls rätt. Jag har inte shoppat julklappar så det kanske är dags att börja med det snart. Nackdelen är att det brukar bli dyrt eftersom att jag hittar så mycket till mig själv oxå. Fördelen är att jag vet vad jag skall köpa till alla så det går fort när jag väl sätter igång.
I morgon är det dags för återigen ett läkarbesök och jag börjar att bli lite nervös. Läkaren skall gå in med någon slags microkamera och kika i min kropp. Kan det vara behagligt??? Förhoppningsvis så blir det den sista undersökningen på ett tag, om allt går som det ska så är min nästa tid om 6 månader.
Jag har bestämt mig för att inte tänka så mycket men ibland är det inte så lätt att bara koppla bort allt....
Min hjärna arbetar lite i smyg på vissa funderingar men jag vill inte ta dessa här så jag behåller dom för mig själv ett bra tag till känns det som.... Ibland så känner jag att jag öppnar mig för mycket här, jag har inget problem med det egentligen eftersom att det är jag och mina känslor. Dom som inte vill läsa om dessa behöver inte. Men det som jag kan bli lite less på är att jag öppnar mig här medans jag inte vet så mycket om vissa andras tankar och funderingar. Ibland kan det kännas som en liten mur....
Ikväll har jag och Hobbe en liten myskväll med glögg och brasa.... det är riktigt mysigt.
Kan jag ha fel?
Hm... måste kanske erkänna att jag har haft fel... Av någon konstig anledning så har jag börjat trivas att sova i stan hos mr A. Det är nära till allt och ett stort plus är att jag kan sova längre på morgonen. Jag trodde inte att jag skulle känna mig bekväm med alla ljud och folk överallt men tydligen så hade jag fel. Jag börjar tycka att det känns som en evighet att åka hem. Jag tror att sällskapet kan spela en stor roll till mitt nytänkande. Det konstiga är att jag sover bättre hos mr A än hemma i min egen säng... jag som trodde att jag var en tjej som gillar att bo lite på landet (förutom ormar,björnar, spindlar och andra småkryp) eftersom att jag har gjort det de senaste åren. När jag flyttade ifrån Stöde så kändes det ganska centralt att bo här... Men jag gillar fortfarande tystnaden, ljudet ifrån sjön och mysiga grannar här.
Ikväll kommer tydligen syrran att vara med på tv. Hon var och shoppade på Ullared i somras medans inspelningarna pågick. Så om ni ser en lång, smal, fnittrande blondin med ett vinglas eller en ganska tom shoppingvagn så är det hon. Vi är inte så lik varandra, jag älskar att shoppa och det gör inte hon. Hon blev lång och smal och det blev inte jag. (kanske kan jag dra ut kroppen lite så vikten fördelar sig bättre) Jag tar inte bara ett glas vin och det gör hon. Jag är en slösare och hon är en sparare... ja listan kan göras lång och ibland önskar jag att jag kunde få lite av hennes egenskaper.
Jaha, då har jag en ny jäkla Herman igen.... men hans liv blir kort här för jag ska nämligen göra honom färdig redan idag... mmm jag fuskar si så där 10 dagar men jag orkar inte att dalta på med en degjäkel en gång till. Men kakan blir väldigt god. Välkommen att smaka!
Ikväll kommer tydligen syrran att vara med på tv. Hon var och shoppade på Ullared i somras medans inspelningarna pågick. Så om ni ser en lång, smal, fnittrande blondin med ett vinglas eller en ganska tom shoppingvagn så är det hon. Vi är inte så lik varandra, jag älskar att shoppa och det gör inte hon. Hon blev lång och smal och det blev inte jag. (kanske kan jag dra ut kroppen lite så vikten fördelar sig bättre) Jag tar inte bara ett glas vin och det gör hon. Jag är en slösare och hon är en sparare... ja listan kan göras lång och ibland önskar jag att jag kunde få lite av hennes egenskaper.
Jaha, då har jag en ny jäkla Herman igen.... men hans liv blir kort här för jag ska nämligen göra honom färdig redan idag... mmm jag fuskar si så där 10 dagar men jag orkar inte att dalta på med en degjäkel en gång till. Men kakan blir väldigt god. Välkommen att smaka!
Myshelg
Fredagsmys
Efter att jag hämtade Ebba hos sin moster så fick hon bestämma vad vi skulle äta, det blev mc donalds eftersom att man får en leksak där. Jag var för engångs skull inte sugen på just snabbmat men vad gör man... så kan det gå när en liten flicka på 3år får bestämma.
När vi kom in och klädde av oss ytterkläderna så snubblade hon på sin sko, då hörde jag när hon mummlade "dampgrejer". Undra vem hon är lik?? Senare blev lite hopp i soffan, energin verkar aldrig ta slut. Mitt i ett hopp kom det "Jag är nästan tokig" min tanke var då.... "nästan???" "kan du knäppa kort när jag hoppar?" Hon kom på att pippilotterna var rakt ut i luften medans hon hoppade. Efter ett tag blev det chips, popcorn, cola, nagellack plus mycket mer. En ny hopperiod kom... då blev det "jag och Hobbe är tokig" En trött Hobbe låg och kikade på detta energiknippe med trötta ögon... jo visst var han tokig som låg bredvid en skuttande liten tjej.
Hon är så väldigt enkel att ha, man känner en värme i hjärtat bara man ser på det lilla charmtrollet.
På morgonen så var det dags.... väcktes av ett pickande... "är du vaken Jessica" klockan var då 07:00. Vi steg upp, åt frukost och kikade på svampbob fyrkant. Väldigt mysigt måste jag säga.
Jag som är lite av en tidsoptimist fick känna på det... Jag skulle på möte klockan 10. När vi var färdig för att åka så hörde jag en liten stämma.... " Jessica jag är bajsnödig, jätte bajsnödig". Det var bara att behålla lugnet så att den lilla fick sitta och slappna av inne på damernas....
Så här ser frisyren ut när man är barnvakt :-)
Igår var det mys med mrA. som vanligt så njuter jag alltid i hans sällskap. Jag har en underbar pojkvän och jag känner mig fortfarande töntigt nykär även fast det har gått lite mer än fyra månader. Ska det vara så här härligt och enkelt? Jag hoppas det så att jag kan fortsätta att gå på mina mysiga, rosa moln. Kanske har jag träffat han med stort H.
Min ängel
Natten var rolig, jag vaknade av en helt sjuk dröm...
Jag och Anneli kom på att vi inte ville bo så långt utanför staden så vi beslutade att flytta ganska centralt. Grejen var den att lägenheten redan var upptagen, av Anton! När Anton var på jobbet så flyttade vi in, jag, Anneli, barn och hund. När han kom hem så var det fullt hus och han såg mäkta förvånad ut. När jag berättar det här så låter det inte så roligt men i natt när jag vaknade så låg jag och skrattade för mig själv.... stackars Anton fick helt plötsligt en stor familj...
I dag är det den 3 december och jag kan inte låta bli att tänka tillbaka på det som hände just den här dagen för 6 år sedan. Det känns sorgligt, tomt och kallt samtidigt som att det ganska känns bra. Den här dagen för sex år sedan är fortfarande den jobbigaste i mitt liv och saknade är stor.
Du fanns där men försvann så fort. Ett liv släktes med komplikationer och världen kändes grym. Jag hoppas att du har det bra där du är nu och kikar ner på mig ibland.
Det har gått många år men jag tror inte att jag någonsin kommer att komma över dig, du finns alltid i mitt hjärta och det gör fortfarande ont. Jag kan inte tänka på dig utan att få en tår som sakta åker ned för min kind.
Jag saknar dig, min lilla ängel...
Eller?
Sätter vi omedvetet människor i olika mallar? Har vi en speciell mall på hur vi vill att den vi träffar ska vara formad i? Om man börjar att fundera så stämmer det lite.... Men samtidigt inte. Skulle det stämma så har jag ändrat min mall kanske omedvetet, kanske medvetet. Det går inte att förutspå hur resan för två stycken skall sluta. Det går inte att skynda på en process som ska ha sin tid att mogna. Men när vet man när den har mognat färdigt? Visar det sig? Hur? När vet man om mallen passar och när det är dags att ta nästa steg? Finns det något nästa steg?
Vissa säger sig inte har funderingar på sitt liv och sin vardag. Kan det vara möjligt? Är det bara jag som funderar på nutid och framtid? Är jag hon som alltid funderar mycket? Visst funderar jag mycket på allt runt omkring mig men hur skulle det vara om jag släppte allt och inte brydde mig så mycket? Borde det inte vara bra att jag är en planeringsmänniska som vill veta vad livet har att erbjuda? Ska man backa tillbaka och se på när sitt eget liv sakta går framåt eller bakåt? Eller ska man låta hjärnan arbeta för fullt och sedan spara resultatet i sitt hjärta utan att någon får veta? Är det dumt att planera? Är det verkligen bra att visa för mycket? Kanske skall man inte visa sig sårbar, man kanske ska ta på sig masken där man inte kan se in till den blottade själen? Blir det en bättre utgångspunkt på det mesta?
Eller är det bara jag som lever i min bubbla av fantasi?
Vissa säger sig inte har funderingar på sitt liv och sin vardag. Kan det vara möjligt? Är det bara jag som funderar på nutid och framtid? Är jag hon som alltid funderar mycket? Visst funderar jag mycket på allt runt omkring mig men hur skulle det vara om jag släppte allt och inte brydde mig så mycket? Borde det inte vara bra att jag är en planeringsmänniska som vill veta vad livet har att erbjuda? Ska man backa tillbaka och se på när sitt eget liv sakta går framåt eller bakåt? Eller ska man låta hjärnan arbeta för fullt och sedan spara resultatet i sitt hjärta utan att någon får veta? Är det dumt att planera? Är det verkligen bra att visa för mycket? Kanske skall man inte visa sig sårbar, man kanske ska ta på sig masken där man inte kan se in till den blottade själen? Blir det en bättre utgångspunkt på det mesta?
Eller är det bara jag som lever i min bubbla av fantasi?
Jag greppar staken
Fy vad det är tråkigt att vara sjuk. Det tycker nog min omgivning också. Jag har pratat med mamma säkert 5-6 gånger, med min moster, med Anneli, med Pelle och med syrran. Jag orkar inte att göra något samtidigt som jag är rastlös och känner att jag inte har någon ro att ligga still. Näsan är torr och röd av allt snytande, halsen ömmar efter allt hostande och jag fryser för febern. Jag får alltid ont i håret när jag är sjuk...
Min underbara vän kom förbi med nässpray, det märks att hon är småbarnsmamma både på sitt ompysslande vis och på nässprayen. Jag började att läsa "för barn 2-7 år 1 sprayning och barn från 7-10 år 2 sprayningar" hihi! Hur jäkla många sprayningar måste jag ta då??? Fast när jag är sjuk så känner jag mig som ett litet barn för det är sååå synd om mig... så jag tar 2 sprayningar...
Men varför blir man så luftig i halsen av att vara förkyld? Tur att jag är själv så att jag kan smårapa lite.. varje gång tänker jag samma sak.. som jag brukar säga till mina små gudbarn (och Pelle) " välkommen upp baklänges prupp"
Även fast jag inte har någon ork så kände jag att jag ville ha lite adventsmys... jag greppade tag i stakarna och satte dom på plats. Nu blev det lite mera mysfaktor. Tomtarna får vänta ett tag till för jag gillar inte att julpynta så lång tid innan jul. Känslan blir inte densamma om de har stått framme så länge. Jag och Hobbe har en tradition att alltid lyssna på julmusik och klä granen... ja ni hör ju själv... jag och Hobbe.. patetiskt egentligen.. men det blir lätt så när man bor själv.. jag och min trogne älskling. Men vem skall jag annars fixa sånt med? Det är ju bara jag och Hobbe som bor här.. fast han ligger bara och stirrar på mig och undrar vad tokmorsan ska göra nu. När han var liten så tyckte han att jag var snäll som tog in ett träd åt honom som han kunde kissa på... tur att han växte ifrån det.
Idag när jag sökte igenom alla julsaker så kom jag på i år igen att min sängkläder med tomtar är glömd i Stöde.. så tråkigt för dom var mysiga och skapade den rätta julkänslan... men mr Stöde kan få behålla dom.. jag måste hitta nya.. :-(
Jag saknar Anneli... Jag har inte umgåtts med henne på länge och jag saknar våra middagar. Kanske har jag tur så att hon ringer och bjuder mig på en myskväll framöver så att vi kan skvallra, lätta hjärtat och må gott. Att åka till henne är avkopplande för mig, jag kan vara precis som jag är, jag känner mig riktigt hemma och välkommen där. En bättre vän än henne är nog väldigt svår att hitta. Vi har känt varandra sedan vi gick med blöjor och helt plötsligt så ska vi kallas vuxna.... sjukt vad tiden går fort.
Jag hoppas att jag blir frisk tills på fredag när det är planerat att lilla Ebba ska komma och sova hos mig.... för alltid som hon säger, men det blir bara till lördagmorgon eftersom att jag ska på möte. Min lilla solstråle som alltid gör mig glad.
Idag blev jag fruktansvärt less på en människa, ja till och med förbannad. Jag blev frustrerad över att det kom saker som jag tyckte var så orättvisa och dumma. Ibland kanske inte människor tänker så mycket ur andras synvinklar, utan bara ser till sig själva och sin väg i livet. Precis så kändes diskutionen idag. Det slutade med att jag avreagerade mig i telefonen med syrran. Jag står alltid för det jag säger, men gör andra det???
Min underbara vän kom förbi med nässpray, det märks att hon är småbarnsmamma både på sitt ompysslande vis och på nässprayen. Jag började att läsa "för barn 2-7 år 1 sprayning och barn från 7-10 år 2 sprayningar" hihi! Hur jäkla många sprayningar måste jag ta då??? Fast när jag är sjuk så känner jag mig som ett litet barn för det är sååå synd om mig... så jag tar 2 sprayningar...
Men varför blir man så luftig i halsen av att vara förkyld? Tur att jag är själv så att jag kan smårapa lite.. varje gång tänker jag samma sak.. som jag brukar säga till mina små gudbarn (och Pelle) " välkommen upp baklänges prupp"
Även fast jag inte har någon ork så kände jag att jag ville ha lite adventsmys... jag greppade tag i stakarna och satte dom på plats. Nu blev det lite mera mysfaktor. Tomtarna får vänta ett tag till för jag gillar inte att julpynta så lång tid innan jul. Känslan blir inte densamma om de har stått framme så länge. Jag och Hobbe har en tradition att alltid lyssna på julmusik och klä granen... ja ni hör ju själv... jag och Hobbe.. patetiskt egentligen.. men det blir lätt så när man bor själv.. jag och min trogne älskling. Men vem skall jag annars fixa sånt med? Det är ju bara jag och Hobbe som bor här.. fast han ligger bara och stirrar på mig och undrar vad tokmorsan ska göra nu. När han var liten så tyckte han att jag var snäll som tog in ett träd åt honom som han kunde kissa på... tur att han växte ifrån det.
Idag när jag sökte igenom alla julsaker så kom jag på i år igen att min sängkläder med tomtar är glömd i Stöde.. så tråkigt för dom var mysiga och skapade den rätta julkänslan... men mr Stöde kan få behålla dom.. jag måste hitta nya.. :-(
Jag saknar Anneli... Jag har inte umgåtts med henne på länge och jag saknar våra middagar. Kanske har jag tur så att hon ringer och bjuder mig på en myskväll framöver så att vi kan skvallra, lätta hjärtat och må gott. Att åka till henne är avkopplande för mig, jag kan vara precis som jag är, jag känner mig riktigt hemma och välkommen där. En bättre vän än henne är nog väldigt svår att hitta. Vi har känt varandra sedan vi gick med blöjor och helt plötsligt så ska vi kallas vuxna.... sjukt vad tiden går fort.
Jag hoppas att jag blir frisk tills på fredag när det är planerat att lilla Ebba ska komma och sova hos mig.... för alltid som hon säger, men det blir bara till lördagmorgon eftersom att jag ska på möte. Min lilla solstråle som alltid gör mig glad.
Idag blev jag fruktansvärt less på en människa, ja till och med förbannad. Jag blev frustrerad över att det kom saker som jag tyckte var så orättvisa och dumma. Ibland kanske inte människor tänker så mycket ur andras synvinklar, utan bara ser till sig själva och sin väg i livet. Precis så kändes diskutionen idag. Det slutade med att jag avreagerade mig i telefonen med syrran. Jag står alltid för det jag säger, men gör andra det???
Sick
Vaknar klockan 04:00 av att jag toksvättas och har feber, näsan känns som en stor snorhink och hjärnan håller på att bulta ur huvudet på mig. Så fick jag vakna i morse, segare blev det av vetskapen att börja arbeta klockan 05:00. Det går inte så bra att sjukanmäla sig den tiden eftersom att det blir min kollega som blir drabbad. Det var bara att pallra sig upp, ta en varm dusch och halka till jobbet.
Jag måste säga att jag har underbara vänner. När jag satt där på jobbet och gjorde ett försök att höras på radion så kommer min kära vän Pelle med en skinkmacka ifrån city café. Tack Pelle för att du är så snäll!!
Jag jobbade till klockan 09 sedan for jag hem och sov bort halva dagen.
I bland märks mina gener ifrån mamma väl. Exempel när jag ligger hemma och är sjuk, orkar knappt att göra något men ändå känna att jag måste göra någon nytta. Jag kan inte riktigt släppa allt och bara vara sjuk... Jag har bytt rent i sängen, tvättat två tvättmaskiner och dammsugit. Hur jag har orkat att göra detta vet jag inte själv men jag känner mig helt slut nu och blir less på mig själv att jag inte kan slappna av..
Om ett tag kommer mr A hit, jag ska laga spagetti och köttfärssås men jag vet inte hur den kommer att smaka eftersom att jag inte känner så mycket. Men det går inte att misslyckas med sån enkel mat. Tänk vad skönt det skulle vara att buda hit min mosters köttfärssås.. den är tokgod. Men hon har ingen bil och jag har ingen ork, Typiskt.
Jag skall vara hemma i morgon också för att kurera. Jag måste bli frisk till fredag för då är det tokmysfredag! En av mina underbara gudbarn, Ebba, kommer hit och ska sova här. Det ska bli så mysigt att jag knappt kan vänta. En myskväll med världens mysigaste lilla prinsessa.... kan det bli bättre???
Jag ska inte berätta allt här vad vi ska göra för då suckar det lilla äcklet som vanligt... hon får se bilder dagen efter istället.
Jag måste säga att jag har underbara vänner. När jag satt där på jobbet och gjorde ett försök att höras på radion så kommer min kära vän Pelle med en skinkmacka ifrån city café. Tack Pelle för att du är så snäll!!
Jag jobbade till klockan 09 sedan for jag hem och sov bort halva dagen.
I bland märks mina gener ifrån mamma väl. Exempel när jag ligger hemma och är sjuk, orkar knappt att göra något men ändå känna att jag måste göra någon nytta. Jag kan inte riktigt släppa allt och bara vara sjuk... Jag har bytt rent i sängen, tvättat två tvättmaskiner och dammsugit. Hur jag har orkat att göra detta vet jag inte själv men jag känner mig helt slut nu och blir less på mig själv att jag inte kan slappna av..
Om ett tag kommer mr A hit, jag ska laga spagetti och köttfärssås men jag vet inte hur den kommer att smaka eftersom att jag inte känner så mycket. Men det går inte att misslyckas med sån enkel mat. Tänk vad skönt det skulle vara att buda hit min mosters köttfärssås.. den är tokgod. Men hon har ingen bil och jag har ingen ork, Typiskt.
Jag skall vara hemma i morgon också för att kurera. Jag måste bli frisk till fredag för då är det tokmysfredag! En av mina underbara gudbarn, Ebba, kommer hit och ska sova här. Det ska bli så mysigt att jag knappt kan vänta. En myskväll med världens mysigaste lilla prinsessa.... kan det bli bättre???
Jag ska inte berätta allt här vad vi ska göra för då suckar det lilla äcklet som vanligt... hon får se bilder dagen efter istället.
