Den lilla flickan och hjärtat
Hjärtat finns där, bakom en stark sköld som skyddar det väl, inte många kan komma åt det. Det blottar sig inte frivilligt, och även fast det försöker att visa något, så blir det osäker och försvinner snabbt bakom skölden igen med rädslan för att det blir trasigt igen. Det är ett ganska ensamt hjärta som egentligen skriker efter någon att kunna blotta sig för samtidigt som rädslan och ångesten finns där.
Tankarna vandrar ofta iväg... både på gott och ont. Ibland vandrar det iväg till den trasiga lilla flicka som ofta satt och var oroad för ett nytt slag, en ny förföljelse, ny otrohet eller det svarta hålet som ständigt kommer att finnas där. Flickan som inte hade någon livsglädje kvar. Medans tankarna ibland vandrar iväg till den glada flicka med underabara vänner och familj, som försöker att se framåt och har ett mål i livet. Hjärtat försöker alltid att styra mot den glada flickan men ibland kommer iallafall den trasiga lilla flicka fram.
Hjärtat väntar på att bli läkt så att det blir lättare att bära och få en mindre sköld, för hoppet finns ju alltid kvar som en liten glöd därinne, som en liten lykta i mörkret. kanske har det inte läkt för att den rätta inte har funnits där. Kanske finns den rätta som tänder elden ihjärtat istället för glöden...
Den lilla flickan och hjärtat har blivit gladare, men det mörka finns fortfarande kvar lite där inne.
