Vägen tillbaka
Första arbetsdagen är nu genomförd. Jag känner mig otroligt trött och matt. Kroppen vill inte vara lika pigg som jag vill och det är frustrerande.
I lördags var det party planerat på agendan men jag fick ställa in de planerna när jag insåg i fredags att jag inte ens orkar med en liten shoppingrunda utan att sitta ner och vila två gånger. Jag och Minnah åkte till mamma och Svenne och hade lördagsmys med övernattning istället.
Va fan hände liksom?
Förra söndagen började dagen kanon. Jag och Minnah drog iväg till ridskolan med syrran och hennes barn. Minnah och kusinen Sara fick rida och Minnah var överlycklig! Första gången hon sitter på hästryggen och hon ville inte stiga av. Hon red två olika hästar och lyste som en sol!
Det jag har kunnat äta ifr söndag till fredag var nyponsoppa och saftsoppa så kroppen är verkligen trött.
Nu är jag hemma och kan äta utan att kräkas. Jag är allt annat än pigg och det tar nog sin tid. Jag är sjukskriven den här veckan för att återhämta mig och jag hoppas att den tiden räcker. Ända fördelen med den här föregående veckan var att jag tappade några kilon. Men jag skulle inte vilja göra om det igen.
När vi kom hem så passade vi på att vila lite innan det var dags för middag. När jag vaknade efter 45 minuter så fröst jag så att jag skakade samtidigt som jag svettades.
Minnahs pappa fick komma och hjälpa mig med mat mm.
Jag kände att jag bara blev sämre och sämre. På måndagmorgonen skulle jag skjutsa Minnah på dagis, efter mycket om och men så lyckades jag men kan garantera att jag inte var en bra bilförare.
På tisdagen fick Minnahs pappa skjutsa henne.. Jag mådde allt sämre med att kräkas, svettas, frysa, febrig och höll på att svimma ofta. Vid lunch tog min kraft slut så jag ringde till vårdcentralen där jag fick till svar att jag måste ringa ambulans på engång.
Jag ringde mamma som kom med ilfart tätt följt av syrran. Min tanke var att mamma skulle skjutsa mig, syrrans tanke när hon såg mig var ambulans... Hon vann.
Jag hamnade på avd 1, infektion och blev kvar där till fredageftermiddagen.
Fy fan vad jag har mått dåligt de här dagarna. Tydligen hade jag en väldigt ful halsfluss som spred sig till en infektion i kroppen. Min sänka var skyhög och doktorerna var oroliga för att jag skulle få blodförgiftning.
Det jag har kunnat äta ifr söndag till fredag var nyponsoppa och saftsoppa så kroppen är verkligen trött.
Nu är jag hemma och kan äta utan att kräkas. Jag är allt annat än pigg och det tar nog sin tid. Jag är sjukskriven den här veckan för att återhämta mig och jag hoppas att den tiden räcker. Ända fördelen med den här föregående veckan var att jag tappade några kilon. Men jag skulle inte vilja göra om det igen.
Tack alla nära och kära för att ni finns för mig och visar att ni bryr er.
Seg vecka
I veckan har det varit ett riktigt höstväder och med det kommer även myskvällar med tända ljus överallt. Det finns bara en sak som är positivt med hösten och det är mörka och mysiga kvällar.
I morse var det dags att hasa ur sängen kl 04:00 och bege sig till arbetet med start kl 05:00. På väg i bilen till jobbet så är det ganska lätt att reflektera att det är jag och några få till som är vaken. I de flesta fönster är det helt svart och det är nästan så att man hör djupa andetag när jag passerar staden....
I går blev det en riktig familjekväll hos syrran. Mamma, Svenne och jag var där och hälsade på och blev bjuden på pannkakor. Det var så mysigt att bara vara med familjen men Minnah var hos sin pappa så hon var mycket saknad igår. Det är oerhört tomt på de veckor jag inte har henne, nästan att det gör ont i hjärtat.
Idag kommer lilla godingen så vi får ta en lekdag i helgen med kusinerna istället.
Ikväll blir det fredagsmys för hela slanten och jag och Minnah ska bara rå om varandra. Jag längtar!!!
Att få vara henne nära är det bästa för mig.
Att få se visa henne vad jag har pysslat med medans hon har varit hos sin pappa är så roligt
Jag säger som Anders Timell: Tack för mig, Heeeej!!
Högvarv och korta dagar
Dagarna rusar i väg och ibland får man rycka i handbromsen för att hinna med tankeverksamheten.
Om någon vet med sig att det ligger en fin sänghimmel någonstans som skulle passa en liten prinsessa så är det bara att hojta till.... En vit nästan genomskinlig som man hänger i taket!
Minnah var så nöjd när hon hade varit hos frissan och hon såg sjukt stolt it när Petra lockade hennes hår. Gullhönan.., mitt allt.
Minnah och jag gjorde matmuffins till middag en dag och vi båda tyckte att det blev kanongott!
Dagarna rullar på och den här veckan har innehållet mycket... Minnah har varit hos frissan, vi har ätit middag hos mormor och Svenne, jag har varit på bio som var kanonbra (medicinen), Minnah har myst med farmor och farfar, vi har lekt och pysslat... Jag har varit i Sollefteå på möte, Örnsköldsvik och hållt utbildning, jobbat fackligt, jobbat på taxi, städat och i fredagskväll sjönk jag ner i soffan som en fura...
Mini me har åkt till sin pappa så nu är det en tråkig helg och en lång vecka.. När jag är själv utan Minnah så sover jag oroligt och har allmänt tråkigt...
Om någon vet med sig att det ligger en fin sänghimmel någonstans som skulle passa en liten prinsessa så är det bara att hojta till.... En vit nästan genomskinlig som man hänger i taket!
Ljuvlig dag
Igår gjorde vi inte många knop. Vi steg upp vid 9:30 och njöt av den lediga dagen. Den mesta av tiden gick till att leka.
Efter lunchtid så tog vi en promenad i det vackra höstvädret, jag tänkte att det skulle vara trevligt att småsurra lite men ack vad fel jag hade!
När vi tog på oss kläderna så gick Minnah och hämtade sin rosa peltorkåpor, tog på sig dom och klättrade upp i vagnen.... Ja jag förstod piken så jag hämtade mina hörlurar och fick lyssna på musik i stället.
Det var den första promenaden efter lunginflammationen så det gick jäkligt segt även fast det var jättehärligt ute.
Det blev middag hos mamma och Svenne, kålpudding stod på menyn och det missas aldrig! Grymt gott som vanligt.
I morse vaknade jag med hosta och svullen hals.... VA FAN!!! Inte igen, jag orkar inte det!! Det är bara att hoppas att det går till sig under dagen...
