Party med brudarna

Det började med att Emma och min moster skulle komma och hämta mig. Jag stod färdig och hörde att det kom en bil men när jag gick ut så var det tomt på gården, jag gick in till Hobbe igen och väntade, då ringde min moster... " Hej, jag tror att vi har kört vilse". Att Emma inte hittar är en sak men min moster har varit här massor av gånger. Jag kunde inte låta bli att skratta, hon sitter väll alltid och surra så mycket så att hon inte tänker på hur vägen ser ut. När vi väl var på väg att hämta två till så skulle min förvirrade moster ringa och berätta att vi var på väg... då hörde vi.. " Hallå? Vem är det?? Hej Ann! Jag ringde fel" Vi skrattade och min moster gjorde ett nytt försök.. " Hallå? Vem är det? Hej Marie! Jag ringde fel". Då håll jag på att vika mig dubbel av skratt i baksätet och beslutade att jag ringde och sa att vi var på g. Hon är helt otrolig min moster... ibland är hon så förvirrad!

Kvällen var jätte trevlig med mycket skratt, ljuvlig mat och underbart sällskap. Det var första gången som jag var hos Malin och jag måste säga att jag gillar hennes inredning och hon hade ett jätte fint hem. Det var mycket värme och kärlek hemma hos henne, precis som Malin är som person.

Vi fick skjuts hem av den alltid så trevliga Anton. Han ställer alltid upp när jag ringer och yrar... att stackarn aldrig blir less. Men jag är tacksam och glad för att han är min vän. Han gör alltid sin omgivning så glad.


Fördrink och förrätt.

Varmrätt och efterrätt

Dooleys med ett väldigt gulligt sugrör

Tre apor??? Haha

Min moster greppar glaset

Malins ena katt har en udda favoritplats

Idag har det varit en ganska tråkig dag som har känts lite meningslös. Det har inte hänt något och tiden har bara tickat iväg.
Jag känner en viss oro i kroppen, som att det är något som inte stämmer.


Det vankas fredagsmys...

... för Höglinskan. Strax skall jag åka och hämta mr A på hans jobb och sedan blir det att uträtta lite ärenden och slutligen hamnar vi på restaurang saffran där vi har bokat bord. Det skall bli ljuvligt att bara koppla av och njuta av den kommande helgen. Kvällen avslutas med let´s dance. Det kan väll inte bli så mycket bättre? God mat, min älskade pojkvän och bra på tv... givetvis så är Hobbe lillkropp med också som min svans.

Idag efter jobbet var jag på systembolaget. Sist vi var på saffran så drack jag ett jätte gott rött vin, mr A trodde att han kom i håg vad vinet hette. Som tur är så känner jag en av grabbarna på bolaget lite.... för när jag sa vad vinet hette så började han att skratta. Det visade sig vara namnet på druvan! Jaja jag kom däifrån med två flaskor så något av dessa lär jag gilla. Nu tänker många... "Men? vin?Jessie? Ingen dooleys?" JOOO vinet blir till maten (plus dooleys) och dooleys till efterrätt! Ingen tjejmiddag utan min kära dooleys...

Kontrasten mellan olika arbeten kan vara ganska stora. På mitt jobb drogs julbord och bonus in, det blir heller ingen vårfest. Det hotas med uppsägningar och stämningen är inte på topp. Jag och en kollega har ställt upp med att köra taxi några dagar i veckan så att någon slipper att tappa jobbet. Jag slutade att köra av en anledning och det var för att jag inte trivdes med att sitta i en bil och kuska runt, men vad gör man inte för att ställa upp? På mr A:s jobb fick de anställda en överraskning, Dom skall åka till en hemlig ort och pass skall medtagas... vad fan är det frågan om??? Kanske dags att taxi byter ut den som har hand om ekonomin???!! Hela jorden befolkning har vetat om en lågkonjuktur.... utom taxi. Jaaa vad säger man... kanske dags att åka till Bräcke och köpa en korv, undra om taxi bjuder? Nä jag är inte avis...

Nä nu är det dags att få ordning på utseendet innan jag skall hämta herr långdrul...

Det är så kallt

Hur länge skall det vara kallt??? Fy vad det är tungt att gå ut med Hobbe vid 04:30 på morgonen. Det är tur att han tycker likadant. Det går väldigt fort för min "lilla" guldklimp att göra sina behov

Snart börjar det att vankas lördag. Det ska bli skoj att besöka fröken Nylund, jag har inte varit hos henne sedan hon flyttade till sin nuvarande lägenhet. Ganska dumt egentligen med tanke på att vi bor ganska nära varandra. Jag måste ringa partypinglan i granlo för att bestämma om skjuts och jag måste fixa en hundvakt. Kanske kan det vara hög tid att fixa dessa detaljer nu...

Jag känner mig tom inombords idag så det bli inte mer än så här.

propp problem

Efter att ha bott i stan ungefär tre veckor så har jag åkt hem till mina saker. Jag kom hem i går, Hobbe är jätte glad över att återigen få springa lös som ett yrväder. Jag kände mig också nöjd över att vara bland mina saker, känna sig hemma och bara vara... tills jag började att laga mat och proppen gick. Idag kom jag hem efter jobbet och tog ut Hobbe för bus med pinnar, när jag kom in så gick proppen. Är det något som kan göra mitt humör väldigt dåligt så är det dessa proppar.

Nu sitter jag här svärandes och är på dåligt humör. Skall det vara så här?

Jag måste ha kommit in i ett äcklig liten period där allt... då menar jag ALLT... går emot mig. Hade jag haft en bättre ekonomi så hade jag tagit ut alla mina sparade semesterdagar, packat till mig och Hobbe och bara åkt ned till min vän i Stockholm. Bara kopplat bort allt och bara bry mig om mig själv.


Party

I lördags var det dags för Pelles fest. Jag hade riktigt roligt och det kändes skönt att träffa alla igen. Det var länge sedan jag var ut på party och jag tror att jag behövde det. Jag har haft för mycket tankeverksamhet och känt mig klyven de senaste dagarna, i lördags så släppte jag allt och bara tänkte på mig själv... kanske var det därför som jag blev lite för mycket på lyset :-) Men jag tror att det var bra att träffa alla dessa glada människor. De fick mig att må bra. Fast hela gårdagen låg jag som en kraschad säl i sängen...
Nu är det bara att ladda till lördag igen då det vankas tjejmiddag hos en vän här på byn. Jag ser framemot det för jag tror att vi kommer att få en trevlig kväll med mycket surr och skratt.

Jag är lite fram och tillbaka med en tanke... om jag skall ha fest när jag fyller år eller om jag bara ska skippa det. Jag har inte hört något annat erbjudande förutom att jag skall sitta i möte hela förmiddagen... nackdelen är att det är ganska långt när man väl ska in till krogen på kvällen... men jag får se hur jag gör.


Födelsedagskillen




Min kusin Nathalie fixade håret på mig men jag hittade inget bra foto...

Tankarna...

är ganska många för tillfället. Jag vet inte riktigt vart jag skall börja att nysta upp de... orken liksom försvann på något sätt.
Återigen så kan det kännas som att det står en galen byfåne och skrattar mig i ansiktet och säger "Vad var det jag sa?!"
Ja, jag vet... man kan tycka att mitt liv är som en berg och dalbana och jag kan inte annat än att hålla med. Kanske så borde man göra en dokusåpa om mitt liv... vem vet, det kanske skulle bli bra... om inte annat så skulle den vara innehållsrik.

Jaha... vad händer nu?

När det inte går att beskriva... När man varken vet ut eller in... När man vill försvinna...När man inte orkar att förklara... När man känner sig ganska värdelös... När man behöver mer...När man trodde... När man är ledsen...När man skämms... Hur gör man då? Min moster skulle svara "kom till mig" , Ebba skulle kramas, mamma skulle säga "Det ordnar sig skall du se", Anneli skulle säga " Du vet hur det är", Hobbe skulle lägga sin stora kropp i mitt knä, men kanske skulle jag välja lilla Ebba nu... bara kramas och bara vara. Även fast hon inte vet det så är hon en solstråle i mitt liv som jag älskar villkorslöst, precis som mina andra två gudbarn. I maj kommer det även en till liten krabat att älska för jag skall ju bli moster igen då.
Kanske behöver jag en tjejkväll med lilla Amanda snart, det är ju hennes tur att sova hos tant Jessie... bara titta på tecknat, äta godis och leka.

I morgon efter jobbet skall jag åka till Pelle och uppvakta honom på födelsedagen, sedan blir det middag hos syrran och Nicke med mr A. Jag skall ta på mig glada-Jessie-dräkten....
På lördag blir det party hos Pelle... jag tar på mig dräkten då också... Undra om jag ska sova hos mamma då? Ibland känner jag ett stort beroende av henne. Att bara få vara en dotter till en underbar mamma... och inte ha dräkten på sig... Kanske så orkar jag att förklara så...


Hur är det?

Hur mår jag idag? Jag känner mig som en stor suck idag. Det är som att luften har gått ur mig och jag börjar att fundera på om jag också bara ska rycka på axlarna och kanske inte bry mig så mycket om allt... för varför skall jag göra det när jag ändå saknar den där responsen som man brukar vilja ha?
Hur mår du i axeln idag? Det gör ont... men tack för att du bryr dig.
Hur mår du? Har du några funderingar? Jag mår så där, jag har mycket funderingar och jag känner mig lite nervös, jag lämnar ju en del av mitt liv... men tack för att du bryr dig.
Hur vill du ha det? Jo jag skulle vilja göra si och så... men tack för att du bryr dig.
Hur har din dag varit? Ganska seg och lång, jag är trött men vill kanske göra något mysigt ändå, kanske hitta på något... men tack för att du bryr dig.
Förlåt för att jag inte plockar undan efter mig, tycker du att det är jobbigt att plocka efter folk? Ja, jag tycker att det är lite jobbigt men vad bra att du ska bättra dig... men tack för att du bryr dig.

Visst är jag snäll som tänker på mig själv?!

Min underbara pojkvän

Efter två nätter på mitt arbete så vankas det äntligen en ledig dag, och inte nog med det... det är alla hjärtans dag!
Mr A:s bil ville inte starta i dag så då kom lilla kusinvitamin som räddaren i nöden med startkablar och hans vanliga härliga humör. Alltid när man träffar honom så är han glad. Underbar liten solstråle. Tack Dennis för att du alltid är hjälpsam och underbar!
Senare åkte jag och mr A på restaurang och åt en mysig middag. När vi väl var hemma igen så vankades det alla hjärtans dag paket. När jag öppnade mitt blev jag så glad att jag kastade mig i famnen på min underbara pojkvän. Där låg en söt liten björn och biljetter till Magnus Betnérs show i mars! Han vet att det är min stora favoritkomiker och jag vet att biljetterna är slutsåld. Men där låg de... biljetterna... när jag såg vilken rad vi skulle sitta på så blev jag ännu mer glad.... rad 2!!!
I kväll kommer jag att somna med ett leende på läpparna, bredvid min underbara och omtänksamma pojkvän.


Jobba och jobba

I ett hopplöst försök med att få någon att jobba min natt i natt så var det bara att ge upp och försöka tänka positivt. Men jag kan ärligt säga att det inte är lätt. Jag är fruktansvärt less på att jobba helger och speciellt nätter. Det är näst intill omöjligt att vara vaken en hel natt för mig.
Det är bara att bita i det sura äpplet och pallra sig till jobbet i kväll. Som tur är så fick jag bort mitt skift på söndag. Det vankas alla hjärtans dag då och den dagen vill jag umgås med mr A.
Idag har jag varit och shoppat det sista inför söndagen. Jag hoppas att mr A blir glad...
Vi har inte bestämt än för vad vi skall göra på söndag. Visst är det konstigt för att vara mig? Jag som mår bra av att ha kontroll och ha det planerat lite framåt.
Jag har känt mig lite tjatig på sista tiden när jag har pratat med mr A men det är nog för att han sitter i klistret ofta och man får inte några direkta svar... han kanske lär sig snart att jag frågar tills jag får svar... :-)

Nu är RAW bokad... det blir komikerkryssning imaj och jag bara håller tummarna för att Magnus Betnér skall vara med den här gången också. Det blir jag, mr A, Anneli och hennes sambo som åker. Det skall blir otroligt skönt att komma iväg. Det var jätte länge sedan som jag och Anneli hittade på något så det blir extra trevligt att åka med dessa tre. Jag såg att Peter Wahlbeck ska uppträda även denna resa, spännande att se om han blir avslängd igen! För mig får han gärna stanna hemma.


Hur tänker de??

I går var det personalmöte på mitt arbete. Jag och många andra blev ganska frustrerad och lite småarg på vissa saker som togs upp. Vår arbetsituation är inte bra och man kan tycka att de som sitter i ledningen borde lyssna mer på oss. Vi är ändå navet i företaget där det mesta händer. Men när inte folk tar oss på allvar och det kan kännas ibland som att vi blir totalt överkörda gör att man bara längtar tills denna lågkonjuktur är över så att man kan ge sig ut på arbetsmarknaden. För skall man sitta och ta skit när de flesta gör så gott man kan men vi inte har arbetsredskap för att det skall bli bra?  Tar vi ut för mycket bilar, så blir det fel... tar vi ut för lite bilar så blir det fel... är det telefonkö så är det fel och är det ingen telefonkö så är det fel. Har vi tid att äta lunch normalt så är vi överbemmanad och hinner vi inte att äta varm mat så är det bra.
När vi fick höra "passa er, för ni har ögonen på er" så gick nog motivationen ur många... räknas inte alla timmar som vi sliter för att företaget skall hålla en god service?
Jaja detta är taxi i ett jäkla nötskal... alla ser till sig själv och inte på helheten eller kunderna. Hallå!!! har man inte missat något då???

Idag har jag och Hobbe en slappdag... jag har ingen ork att göra något vettigt. Jag tänkte åka hem så att Hobbe kunde springa lös i detta vackra väder och att jag skulle fixa lite hemma. Det är lite jobbigt att bo i en väska. Kläderna blir skrynkliga och det finns inte så mycket valmöjligeheter till vad jag skall ha på mig.
Det blir dammsugning och lite pyssel hos mr A istället plus att jag måste ut till birsta och handla färdigt lite alla hjärtans dag presenter. Jag har ju fem stycken att uppvakta... Mina tre gudbarn, Hobbe och mr A. Men visst är det härligt med en egen dag för kärlek och mys??!!

Lycka

Oj vad jag har varit dålig på att blogga under helgen. Vi har pysslat hemma hos mr A med spackling, slipning och tapetsering. Ja, jag har lärt mig att spackla och slipa! Det var riktigt skoj måste jag erkänna. Jag tycker att det är väldigt trevligt att göra saker tillsammans även fast det medför slipdamm, gummiarmar och en hund som vill vara med PÅ tapeterna. Nu är sovrummet äntligen färdigt och det blev jättebra. Mr A har tapetserat helt själv och jag måste säga att han är väldigt duktig. Det var riktigt mysigt ögongodis att se på :-)

I natt kunde jag inte sova så bra... vid klockan 01:00 så steg jag upp för att röka... jag är van att ingen ser in i min lägenhet hemma så jag knallade in till fläkten i köket i bara trosor.... när jag tittade mot fönstret så såg jag att där stod det en kille med sin hund på gatan och kollade in på mig!!! Jaaa man är ju som man blev...

Igår var vi på birsta city för mr A skulle shoppa lite kläder. Som vanligt så hittar jag massor av fint till mig själv, jag fattar inte hur det går till... Hur som helst så hängde det en jacka som skrek efter mig, jag bara fastnade för den men med tanke på att jag måste blir mer ekonomisk så hängde jag tillbaka den när jag såg priset. I morse när jag mailade god morgon till mr A så skrev han att han skulle sponsra till halva jackan! Gissa hur fort bilen gick till birsta????! Jag har världens underbaraste pojkvän! Nu hänger jackan här hemma hos mr A och jag bara ler...

Jag känner mig jätte glad och tillfredställd med det mesta nu. Min panikångest käns bättre, ibland måste man stanna upp och tänka innan man kan smälta vissa saker men det bättre nu.
 Igår hade jag och mr A en liten pratstund. Vi tycker båda två att det känns onödigt med två boenden och två hyror, vi är ändå jämt med varandra. Så vi pratade om att jag och Hobbe ska bli stadsbor. Finns det något mer härligt än att bli sambo med han som man älskar?





Före och efter


min nya jacka! Hunden på bilden fick Hobbe igår av mr A


Hobbe är nöjd över sin nya leksak


Lite ditten och datten

Att känna att det knappt går att andas, lite av en panikångest, är jobbigt. Så blev det för mig för några dagar sedan. Att känna sig nedstämd och lite värdelös även fast det inte ska vara så och att det inte meningen, kan vara lite jobbigt. Jag benade ut mycket när jag pratade med min moster och Anneli igår. De förstod nog mina tankar. Mina tankar är verkliga även fast jag kan tycka att det är lite töntigt. Men kan man rå för när sin hjärna åker berg och dalbana utan att man riktigt kan styra det?

Igår var jag hemma en snabbis för att packa om väskan, kolla post och vattna blommor. Det blev inte riktigt så... Jag packade om väskan, glömde att vattna blommorna och posten hade min hyresvärd tagit in till sig. Men ett rätt av tre är väll alltid något? Hobbe blev jätte glad när han fick lufsa omkring lös, det ha han inte kunnat på hela veckan.

Jag tog med min kabel så att jag kan ladda över bilder i från kameran....


Mycket snö hemma...

Tre generationer lagar mat. Syrran, Signe och mamma

Det är ju klart att Hobbe vill vara med när det vankas mat...

Signe får lördagsgodis av Svenne

Signe ser ganska koncentrerad ut....

Min härliga och gravida syster

Min underbara mamma. Brunbränd efter en vecka i Cap Verde

Min älskade pojkvän mr A

Jag känner ett stort behov...

... av att prata av mig lite... Det åker omkring mycket i huvudet nu... Måste ringa moster i morgon.

En resa bakåt i tiden

Jag tittar ut, det snöar och jag känner en viss glädje som kommer krypande. Det har blivit en riktig vinter med ganska mycket snö. Många klagar för att det snöar men varför? Vet inte folk att vi har vinter i detta land, det är väll bara att gilla läget.

I morse låg jag och läste lite ur min bok "för kärlekens skull" av Lotta Thell. Det är den femte delen av hennes böcker och alla fem är lika bra. Det är en självbiografisk roman. Hon berättar om hennes liv som knarkare med allt det som är runt omkring. Jag vill inte skriva här om innehållet om någon vill läsa den. Jag kan verkligen rekomendera böckerna.
Man snyftar, blir arg, vill hjälpa och vill förstå. Det märks att hon skriver ur det verkliga livet.
För mig bubblar mycket känslor fram när jag läser den med tanke på hur hon har haft det och hur jag hade det i mitt förhållande för ganska många år sedan med "han med de svarta ögonen". Det är den värsta tiden i mitt liv och vissa saker som hände har satt sina spår djupt i mig. De spåren kommer nog att sitta kvar i resten av mitt liv. Jag kommer alltid att känna ett hat emot honom och jag gruvar mig tills den dag som jag kanske råkar att träffa honom... jag vill inte se honom igen... aldrig mer. Så mycket ont som han gjorde emot mig och Hobbe, så mycket som jag har fått kämpa för att må bra igen, så mycket oro,rädsla och förtvivlan som jag har haft inom mig. Jag är så rädd att det kommer tillbaka om jag ser honom. Mycket som folk inte tänker på  är all den psykiska misshandeln som finns. Många som misshandlar gör det både fysiskt och psykiskt. Som många säger (helst de som inte har varit med om så mycket) är att man skall se positivt även på det som har varit dåligt, så kan jag bara komma på en sak.... Det är att jag bröts ner till noll.... kände inget, brydde mig inget och bara var ett tomt skal med ett tillgjort leende.. till att jag reste mig, bearbetade, kämpade och till slut blev den starka tjej som jag tycker att jag är idag. När man har gått igenom jobbiga saker så brukar man kunna resa sig och bli psykiskt starkare och mer självständig, det lyckades iallafall jag med. Jag gav mig fasen på att jag inte skulle visa ovärlden att han fick rätt. Slutresultatet blev en tjej som kan ta sig igenom det mesta utan att vara beroende av någon annan. Men utan min familj och Anneli så skulle jag nog inte vara den jag är idag. Tack för att ni finns underbara älskade människor.

Mitt liv just nu är jag väldigt nöjd med. Jag har träffat en underbar kille som jag älskar och Hobbe trivs mer än han nånsin har gjort. Jag har underbara människor runt omkring mig och jag bara ler och njuter.

Min dag

Igår kväll var jag nog väldigt osocial.. jag tänkte hjälpa mr A med tapetseringen mycket mer än vad jag gjorde men jag kunde inte hålla ögonen öppna. Jag kände mig helt matt i kroppen... Jag får ta igen det i kväll istället, då skall jag vara den hjälpsamma flickvännen igen.

I dag har jag jobbat på facket. Det är ganska skönt att få slippa svara i telefonen ibland när man jobbar. Att sitta och pyssla med det man tycker är skoj. Nog för att det är jag och en massa gubbar men jag gillar dom. Han som är äldst på kontoret jobbar jag mest med och honom gillar jag mycket. Lättsam och rolig filur.

Jag bor fortfarande i stan, jag vet inte hur länge men jag måste nog hem och packa om snart eftersom att kläderna börjar att ta slut. Hobbes borste skulle det vara ganska trevligt att ha också. Det kan vara lite jobbigt ibland att bo i en väska, det finns inte så mycket valmöjligheter då.

Jag pratade med min kära vän i väster förut... hon är rolig den dära.... Hon berättade att hon skulle köpa en ny skoter men den var ganska ful. Då började vi att skratta för jag påminde henne om vad hon sa i sin ungdom när hon strulade med en kille som hon inte tyckte var så fin. "Blundar jag så går det bra". Hon är inte riktigt klok!! Men jäkligt kul! Jag sa att hon skulle göra detsamma med skotern....
Det kanske vankas lite party med henne framöver. Det skall bli hur skoj som helst eftersom att vi inte har varit ute och slagit klackarna i taket på länge. Jag har alltid skoj med henne och det lär inte bli något annat nästa gång heller.

Jag har kommit på att jag inte har hälsat på min moster på länge, kanske dags att ta en liten stökresa dit så att vi får surra av oss lite.

Jag är nog lite beroende av att träffa mina nära och kära.... annars så känner jag mig tom.

Då var det måndag

Nu har jag hämtat min lilla klump igen. Han har varit hos Pelle över natten för jag har jobbat så konstigt. Nu ligger han här och mår gott hos mr A. Det kan vara skönt ibland att vara hundledig i någon dag, bara tänka på sig själv och slippa alla måsten. Men när han kommer hem igen så känner jag hur mycket jag har saknat honom.

Idag har det varit en jobbig dag på jobbet. Det har kännts som att jag har febertoppar ibland och jag har varit lite illamående. Det är bara att bita ihop och vandra vidare, det går ju alltid över.

Jag har bott några dagar hos mr A och jag måste erkänna att jag trivs med att vara här i stan. Allt är så mycket mer lättsamt och smidigt. Det som känns långt bort nu är det lilla äcklet och hennes familj, men det som känns jätte mysigt är att vara nära mr A och ha en vardag tillsammans.

Jag har min kamera med mig men har glömt kabeln så jag kan inte ladda över några bilder.... typiskt klantJessie... men jag skall hämta den någon dag...

Nu är det snart dags att hämta mr A på sitt arbete, han skall ju inte behöva gå hem i den här kylan

RSS 2.0