En helg i korthet

På fredagen bar det av till Åkersberga för lite ungdomsforum. (ja, i transport är man ungdom till 35år) ÅÅÅ vad jag känner mig ung!
Det var en bra helg med trevligt folk. Fredagen var ganska jobbig. Efter ha stigit upp tidigt så blir jag småmossig i huvudet på kvällskvisten. På lördagen var det dags för seminarier och femkamp. Helt ärligt så trodde jag att jag skulle tuppa av när jag hoppade säck. Eftersom att jag hade klackeskorna på mig så hoppade jag brafota.... fint Jessie!! Det slutade med att jag hoppade fel och fick ont i tån. Efter halva vägen av hoppningen så kändes det som att jag fick ett astmaanfall... helvete vilken dålig hoppkondis jag har!!! Målet kändes otroligt långt bort och väl vid mållinjen stupade jag nästan....efter massor med minuter återkom andningen till normalnivå och det var bara att fortsätta till nästa grenar. Behöver jag säga att vi inte vann???!
På kvällen blev det lite party och det var otroligt trevligt.
Söndag:Vaknade med att jag hade ont ifrån den högra skinkan och ner till knä. Jäkla säckhoppning.. Sliten på dagen och tom på kvällen.

På lördag förmiddag pratade jag med min underbara vän Pelle. Han kom med ett tråkigt besked som gjorde mig nervös och rädd. Hans chaufför var med om en olycka på fredagnatt. Han kom körande på fridhemsgatan då en bil kom upp ifrån vintergatan med en jävla fart och körde rätt in i stackars Martin och hans kund. Bilen slungades neråt gatan i ungefär 30 meter. När Pelle kom dit så såg han inte först att det var hans bil som var inblandad. Jag kan inte ens försöka att förstå alla känslor som måste ha rusat igenom Pelle när han ser Martin komma emot honom. Killen som körde in i Martin ligger i Uppsala med allvarliga skallskador och ett ben får nog amputeras. Sist jag hörde något så visste polisen inte än om han var påverkad, men skulle han varit det så kan jag tyvärr inte tycka synd om honom. Martin och tjejen som åkte med honom klarade sig utan allvarliga skador. Lite öm och förmodligen mycket tankar fick dom. Det var nog tur att stackars Martin inte såg hur killen som körde in i honom såg ut... för det var tydligen ingen vacker syn... massor med blod och knäckt ben.
När det händer något sånt här med kollegor så kan jag börja tänka på hur otroligt fort det kan gå även fast man kör lugnt och tro sig ha koll på läget. Jag blir helt kall och nervös när jag tänker på att jag har många kompisar som kör taxi och är på vägarna jämt. En olycka kan hända så fort, det gäller bara att inte vara på fel ställe vid fel tidpunkt. 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0