Ops!
Igår var det dags för den årliga vårfesten med mitt arbete. Vi åkte med m/s Medvind, riktigt mysigt att åka båt och äta skärgårdsbuffé. Det som är bra är att vi nästan alltid får ta med oss våra respektive. Även fast jag är gravid så har jag fortfarande inga problem att vara med när det vankas trevligheter så när vi kom iland så följde jag och mrA med några kollegor på casinot. Sist vi var där gick både jag och mr A på minus men den här gången kom vi hem med plus i plånboken bägge två. Det blev en gratiskväll för oss bägge plus lite extra slant som var välkommen!
Det som var mindre härligt var att sova drygt 3 timmar innan det var dags att hasa ur sängen för att åka och jobba. När jag låg där och hörde hur mr A andades tungt och sov skönt så tänkte jag att det här går aldrig... men då kom jag att tänka på att det är mitt sista skift innan jag går på semetser/föräldraledighet. Vips var jag uppe ur sängen och stod i duschen! Nu har jag bara 5 timmar kvar att jobba! Det är en otroligt härlig känsla att veta att jag skall vara ledig i allafall ett år.
Många säger "vaddå ledig? Du kommer att ha så mycket att göra med barnet, du kommer inte att få sova, du kommer att vara så trött, du kommer att längta tillbaka till jobbet, mm mm" Då tänker jag så här: Att få vara ledig med sitt nyfödda barn, ta hand om sin lilla skatt, få ha tid att se sitt barn växa mm, hur kan det vara en sån belastning? Eller försöker vissa bara att skrämmas lite? Eller är dom lite avis kanske? Jag brukar svara att vi är ju faktiskt två. Mr A kommer att vara hemma hela sommaren och det är jag tacksam för.
Vissa synpunkter och råd tycker jag är bra att få, iallafall av mina nära och kära som känner mig och mrA, men när folk kommer fram och ger råd som inte ens känner oss då tänker jag i mitt lilla huvud på ett citat ifrån en vän "Meen skaffa ett eget barn"
I morgon är min första lediga dag och guuuud vad jag skall njuta!!
Jag tror att det här året kommer bli helt underbart! Jag lever med mannen i mitt liv, väntar barn med honom, Hobbe, min ängel är frisk och mina nära och kära mår bra. Vad mer kan man begära??? (utom att hitta ett större boende)
Det som var mindre härligt var att sova drygt 3 timmar innan det var dags att hasa ur sängen för att åka och jobba. När jag låg där och hörde hur mr A andades tungt och sov skönt så tänkte jag att det här går aldrig... men då kom jag att tänka på att det är mitt sista skift innan jag går på semetser/föräldraledighet. Vips var jag uppe ur sängen och stod i duschen! Nu har jag bara 5 timmar kvar att jobba! Det är en otroligt härlig känsla att veta att jag skall vara ledig i allafall ett år.
Många säger "vaddå ledig? Du kommer att ha så mycket att göra med barnet, du kommer inte att få sova, du kommer att vara så trött, du kommer att längta tillbaka till jobbet, mm mm" Då tänker jag så här: Att få vara ledig med sitt nyfödda barn, ta hand om sin lilla skatt, få ha tid att se sitt barn växa mm, hur kan det vara en sån belastning? Eller försöker vissa bara att skrämmas lite? Eller är dom lite avis kanske? Jag brukar svara att vi är ju faktiskt två. Mr A kommer att vara hemma hela sommaren och det är jag tacksam för.
Vissa synpunkter och råd tycker jag är bra att få, iallafall av mina nära och kära som känner mig och mrA, men när folk kommer fram och ger råd som inte ens känner oss då tänker jag i mitt lilla huvud på ett citat ifrån en vän "Meen skaffa ett eget barn"
I morgon är min första lediga dag och guuuud vad jag skall njuta!!
Jag tror att det här året kommer bli helt underbart! Jag lever med mannen i mitt liv, väntar barn med honom, Hobbe, min ängel är frisk och mina nära och kära mår bra. Vad mer kan man begära??? (utom att hitta ett större boende)
Kommentarer
Trackback
