Början var inte lätt
Tydligen har det åskat i natt men jag och Minnah har sovit som stockar. När vi steg upp så stod regnet som spön i backen och grått så långt ögat kan nå.
Efter en seg morgon så var det dags för dagis, det visade sig att det blev den jobbigaste lämningen av Minnah sedan hon började på dagis. Hon blev jätteledsen och kramphöll i mig och sa " mamma mamma" hela tiden, hon ville inte alls vara ifrån mig idag. Det var bara att bita ihop, blinka i mina tårfyllda ögon och gå därifrån. Fyyy vad det gjorde ont i mammahjärtat. Där satt jag i bilen och kände mig som ett monster som bara lämnar min gråtande dotter... När jag ringde och frågade hur det gick så fick jag veta att allt var som vanligt igen och gråsuggan föll från mitt bröst, för jag lovar att det var inte bara en sten..
