Slutet
Jag har varken motivation eller lust att dela med mig av mitt privata liv längre och har därför beslutat att ta en paus med bloggen på obestämd tid.
Jag har inte bestämt om jag ska ta en paus eller om bloggen ska upphöra helt, det får tiden utvisa.
Ha det så bra alla och tack för att ni har följt mig och mina äventyr...
Äntligen vardag!!
Ja, så tycker jag faktiskt. Det har varit helgdagar hit och dit och man blir helt dagvild. Visst har det varit härligt att mysa med nära och kära men vardagens lunk med helg på rätt ställe i kalendern är bättre.
Morgonpaket som tomten hade lämnat under natten
När tomten kom var han så läskig att till och med Nicklas knä gick bra. Hon som är så blyg mot honom i vanliga fall...
Pyssel med julklapparna. Minnah blev så glad när hon fick en Pippi Långstrump tavla att hon kramade tavlan.
Morgonmys på juldagen
Vi fick riktigt god nyårsmat på jobbet!! Tack för det!!
Trots vattkoppor så har Minnah haft en bra jul. Tomten tyckte nog att hon hade varit snäll för hon överöstes med paket. Att se glädjen och förväntan i dessa små ögon är riktigt ljuvligt att se och hjärtat blir varmt.
Morgonpaket som tomten hade lämnat under natten
När tomten kom var han så läskig att till och med Nicklas knä gick bra. Hon som är så blyg mot honom i vanliga fall...
Pyssel med julklapparna. Minnah blev så glad när hon fick en Pippi Långstrump tavla att hon kramade tavlan.
Morgonmys på juldagen
Vi fick riktigt god nyårsmat på jobbet!! Tack för det!!
Jag jobbade på nyårsafton men på kvällen firade vi hiss Anneli. Jag parkerade bilen hemma lagomt på tolvslaget, jag hann att se fyrverkerier innan det var tack och god natt... Arbetsdagen drog i gång 6:00 på nyårsdagen.
Vila
Fredagen var riktigt trevlig. Många skratt och många vänner som set var längesedan jag träffade. Det som var minus var att tiden fanns inte. Jag skulle vilja umgås med alla lite mer!
Dagen efter är ju alltid dagen efter, men jag kände mig nöjd i allafall. Resten av helgen har varit lugn och jag och min prickiga dotter har bara myst och haft det bra.
I morgon är det sista racet innan jul och jag ska hinna med att både shoppa och jobba!
Äntligen en ledig helg!
Det vankas fredag och en hel ledig helg! När inträffade det senast? Ingen aning....
Ikväll ska jag ut och äta med mina fackliga kollegor och det är alltid lika trevligt. Resten av helgen blir lugn och fin. Minnah kommer i morgon och hon har vattkoppor... hm det är lite oklart om jag har haft det så spänningen är olidlig... blir jag en salami eller inte? Jag hoppas att Minnah hinner att bli någorlunda kry tills julafton... mammas gogumma måste ju ladda paketöppnar fingrarna!
Jag har verkligen kommit i gång med mina promenader och det känns otroligt skönt! Hittills denna vecka har jag gått 2.9 mil och jag har bestämt att jag ska komma över 3 mil. När jag går min 7km runda så är hälften av sträckan uppförsbacke och det känns verkligen när man kommer hem. Det är så skönt och jag känner mig piggare i kropp och själ.
Det känns som att jag börjar att komma tillbaka till mitt liv som en glad och förväntansfull tjej som laddar för framtiden! En härlig känsla!
Snart ska jag hem och sova för att ladda till en trevlig kväll!
Vart tog veckorna vägen?
Igår insåg jag att det bara är två veckor kvar till jul! Gah, hur ska jag hinna med mig??
Det är härligt och fridfullt när man väl kommer ut och rör på sig. Bra musik i öronen och vacker utsikt gör det så mycket enklare att bli motiverad.
Igår hämtade jag Minnah och vi fick upp julgranen och lite pyssel, idag fortsätter vi med att utsmycka lägenheten till ett tomteland! Det är så mysigt!
Bilder på tomteland kommer!
Det har varit några hektiska veckor med ca 60timmars arbetsveckor och massor med saker att göra.
Jag har äntligen kommit igång med promenader igen. Förra veckan blev det sammanlagt 1.7 mil så det går åt rätt håll.
Det är härligt och fridfullt när man väl kommer ut och rör på sig. Bra musik i öronen och vacker utsikt gör det så mycket enklare att bli motiverad.
Igår hämtade jag Minnah och vi fick upp julgranen och lite pyssel, idag fortsätter vi med att utsmycka lägenheten till ett tomteland! Det är så mysigt!
Bilder på tomteland kommer!
Sitcom?
Vart tog alla mina tisdags sitcom vägen? Helt plötsligt är det något helt annat på tv:n!
Jaja, nu är ännu en dag över och tiden går så otroligt fort. Snart är det första advent och jag längtar efter det mysiga skenet ifrån stjärnor och stakar.
Nu har jag bott själv och varit singel i snart 6månader. Jag har verkligen behövt att vara själv och få ordning på mitt inre. Ibland behöver man stänga in sig och reda ut sig själv i lugn och ro, men nu börjar jag att sakna någon att krypa upp i soffan med i vintermörkret. Jag saknar att gå på en riktig dejt och jag saknar någon att hitta på saker med. Jag saknar kärleken helt enkelt....
Flänger runt som en dåre!
Denna vecka har inneburit många mil... Måndag var det Örnsköldsvik, tisdagen var det en arbetsdag hemma i stan. Jag tänkte ha en avkopplande kväll hemma med lite pyssel och packning. Mitt i allt ringer mamma och berättar att min systerdotter är på väg in med ambulans till sjukhuset efter en ridolycka. Nervös som fan ringde jag med gråten i halsen till syrran som var på väg till sjukhuset ifrån en utbildning i Örnsköldsvik. Sedan var det "bara" att vänta... Och vänta...
Hon ramlade av en häst och fastnade i stygbygeln så hon släpades med, lillgumman. Hon fick sova kvar på sjukhuset med bruten överarm, skrapsår, blå haka, trasig tand, uppsvälld fotled och en törn i självförtroendet. Fy fan, det kunde ha gått riktigt illa. Det var tur att hon hade skyddsväst på sig eftersom den var sönderskavd på bröstet. Ja den kvällen gick det ju inte att somna på... Klockan 04:00 ringde larmet och det var dags att hasa sig upp, Stockholm och utbildning onsdag-fredag stod på schemat.
Under fredagen var mina tankar på ett annat håll, min barndomsväns begravning... Fy fan vad livet är orättvist, varför skulle du försvinna ifrån oss? Varför just du min älskade vän? Varför får livet såna orättvisa slut? Du skulle inte försvinna nu!!! Faan..
På lördagen var det dags för möte i Sollefteå som Minnah fick hänga med på. När vi kom hem så var det bara att köra raka vägen till syrran där vi firade hennes 40 års dag... Hipp hipp hurra älskade syster!! Tack för att du finns i just mitt liv, du är en underbar människa och du gör det så lätt att älska dig till månen och tillbaka. Det första jag gjorde var att gå fram och krama min systerdotter, det var svårt att hålla tårarna tillbaka för hon betyder så mycket för mig.
Idag väntar ridskolan och sedan ett sektionsmöte. När får jag göra helg? Jaha, julhelgen...
Helt ärligt så börjar detta arbetstempo att trasa sönder mig, hur länge orkar man liksom? Plus att vara ensam med ett barn och man jobbar skift, det är inte optimalt. För man kan inte tro att man får hjälp med schemat så att man får arbetstider som kompar med dagis öppettider varannan vecka. Det är tur att jag har kollegor som är kanon och en familj som är underbar, för annars hade det inte gått. Men det är ju klart att man alltid känner en inre stress.
Schhhhhhh
Idag pratar vi knappt... Om vi pratar så blir det viskning. Min röst är nämligen snart helt borta och jag som ska till Stocholm på utbildning.
Jag är inne i ett litet flow av otur just nu... Det som inte dödar det härdar... Det som inte dödar det härdar... Det som inte dödar det härdar... Tänk positivt... Positivt... Positivt... Sms är alltid bra!
Nu blev det fel...
... Är jag inte 20 år längre? Det fick jag beviset på i morse när jag låg bakis och hoppades att om jag blundade tillräckligt hårt så skulle jag försvinna. Nacken och ryggen ömmar, kroppen är trött som fan och jag känner mig sååå kraschad. Ska det vara så här?? Jag var ju så mycket piggare och orkade så mycket för bara några år sedan. Numer så blir man fundersam om man inte är bakis i två dagar efter något glas vin.
Att jobba dagen efter är ingen hit! Tro mig jag vet... Jag är i det läget nu...
Gårdagen var väldigt trevlig och kvällen passerade snabbt. Det blev mycket skratt och mycket dans! Vi var ute för att fira min styvfar Svenne som har fyllt 60år och syrran som snart blir 40år. Grattis underbara ni!!
I morgon är det en ny vecka med nya utmaningar. Håll huvudet högt och tänk positivt så blir även denna vecka bra! Men först ska jag fortsätta att längta efter min säng!
Sovmorgon
Gud vad skönt det var med en välbehövlig sovmorgon!!
Som vanligt spökar halsen och jag är förkyld igen, idag blir Ipren min vän och vi laddar för en liten partykväll.
Undra hur jag tänkte när jag satt upp tvättid i morgonbitti?
Känslan...
... att ha varit i stort ett sjuk sedan i augusti börjar bli jobbig. Efter all medicinering så har nog mitt immunförsvar blivit dåligt. Nu börjar jag att känna mig hängig igen och snorig näsa.
Sedan i somras känns det som att det mest har gått som i en uppförsbacke. Att vara sjuk leder till utgifter ifrån doktorn, att ligga på sjukhus leder till utgifter i från sjukhuset, att vara sjuk leder till utgifter av mediciner.. Och sedan har vi min kära bil som har en förmåga att gå sönder precis när man inte har utrymme för det. Det känns lite som att livet spelar mig ett spratt. Nu har jag bestämt mig för att se krönet av backen. Nu får det vara nog. Jag ska inte vara en medpassagerare längre.
Jag saknar dig!!
Dagarna i Sollefteå gick fort. Intressanta dagar med mysiga kollegor.
En bra början...
Nu är jag hemma nerkrupen i soffan efter ett skift på mitt ordinarie arbete. Tiden gick otroligt fort eftersom det var mycket att göra. Middagen blev kl 20:00.
Idag passade jag på att byta däck på bilen, med min vanliga tur blev det dubbelt så dyrt eftersom det var punktering på ena däcket. Utgifterna avlöser verkligen varandra nu... Är det inte bilen så är det läkarbesök, medicin eller sjukhusvistelse.... Det är bara att försöka hålla humöret öppe och hoppas innerligt att det vänder snart.
Igår snöade det äntligen! Inte så mycket som jag ville men dom här fjunen är bättre än inget. Som jag har saknat dig snön!!! Nu håller jag tummarna att det ska vräka ner så att det blir fint ute och roligt att leka i snön.
En bra början...
Ledig helg
Efter att ha jobbat en vecka med en kropp som inte har återhämtat sig riktigt så var en ledig helg precis vad jag behövde. Förutom att städat Burres garderob, plockat undan sommarkläder och damsugit så har jag faktiskt inte gjort någonting. Soffan och sängen har varit mina bästa vänner och jag känner mig lite mer utvilad.
Burre har åkt till sin pappa och idag är det dags för mig att packa lilla väskan för en tripp till Sollefteå för lite fackligt arbete.
Med tanke på att det har varit halloween i helgen så bunkrade jag upp med godis ifall det skulle bli bus eller godis... Det dök inte upp en kotte så det är väl bara att gratulera lillen som får mer lördagsgodis nästa helg.
Vägen tillbaka
Första arbetsdagen är nu genomförd. Jag känner mig otroligt trött och matt. Kroppen vill inte vara lika pigg som jag vill och det är frustrerande.
I lördags var det party planerat på agendan men jag fick ställa in de planerna när jag insåg i fredags att jag inte ens orkar med en liten shoppingrunda utan att sitta ner och vila två gånger. Jag och Minnah åkte till mamma och Svenne och hade lördagsmys med övernattning istället.
Va fan hände liksom?
Förra söndagen började dagen kanon. Jag och Minnah drog iväg till ridskolan med syrran och hennes barn. Minnah och kusinen Sara fick rida och Minnah var överlycklig! Första gången hon sitter på hästryggen och hon ville inte stiga av. Hon red två olika hästar och lyste som en sol!
Det jag har kunnat äta ifr söndag till fredag var nyponsoppa och saftsoppa så kroppen är verkligen trött.
Nu är jag hemma och kan äta utan att kräkas. Jag är allt annat än pigg och det tar nog sin tid. Jag är sjukskriven den här veckan för att återhämta mig och jag hoppas att den tiden räcker. Ända fördelen med den här föregående veckan var att jag tappade några kilon. Men jag skulle inte vilja göra om det igen.
När vi kom hem så passade vi på att vila lite innan det var dags för middag. När jag vaknade efter 45 minuter så fröst jag så att jag skakade samtidigt som jag svettades.
Minnahs pappa fick komma och hjälpa mig med mat mm.
Jag kände att jag bara blev sämre och sämre. På måndagmorgonen skulle jag skjutsa Minnah på dagis, efter mycket om och men så lyckades jag men kan garantera att jag inte var en bra bilförare.
På tisdagen fick Minnahs pappa skjutsa henne.. Jag mådde allt sämre med att kräkas, svettas, frysa, febrig och höll på att svimma ofta. Vid lunch tog min kraft slut så jag ringde till vårdcentralen där jag fick till svar att jag måste ringa ambulans på engång.
Jag ringde mamma som kom med ilfart tätt följt av syrran. Min tanke var att mamma skulle skjutsa mig, syrrans tanke när hon såg mig var ambulans... Hon vann.
Jag hamnade på avd 1, infektion och blev kvar där till fredageftermiddagen.
Fy fan vad jag har mått dåligt de här dagarna. Tydligen hade jag en väldigt ful halsfluss som spred sig till en infektion i kroppen. Min sänka var skyhög och doktorerna var oroliga för att jag skulle få blodförgiftning.
Det jag har kunnat äta ifr söndag till fredag var nyponsoppa och saftsoppa så kroppen är verkligen trött.
Nu är jag hemma och kan äta utan att kräkas. Jag är allt annat än pigg och det tar nog sin tid. Jag är sjukskriven den här veckan för att återhämta mig och jag hoppas att den tiden räcker. Ända fördelen med den här föregående veckan var att jag tappade några kilon. Men jag skulle inte vilja göra om det igen.
Tack alla nära och kära för att ni finns för mig och visar att ni bryr er.
